Jarl Axel Wasastjerna (mitten)
(1896-1972)
Finländsk fysiker och ambassadör i Stockholm
Här tillsammans med Finske militärattachén översten R. Stackelberg t.v. och biträdande finska militärattachén Bror Willberg t.h.
1941
Filmstaden 1948. Den byggdes som en komplett filmanläggning med ateljéer, filmlaboratorium och var på sin tid en av Europas modernaste och en av världens största filmstudior. En skock ungar vågar sig nästan in på området genom den öppna grinden för att få kändisarnas autografer i sina block.
Grindarna har det konstnärligt utformade SF-monogrammet i smidet överst och att passera genom grindarna var i över ett sekel, symbolen för att kliva in i den svenska drömfabriken.
Själva grinden till Råsunda filmstad är numera kulturminnesmärkt. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 18 1943. Autografer var ett samlarobjekt och man bytte autografer med varandra. Vissa kändisars autograf var mer värda än andra och då fick man ibland byta två eller tre autografer mot en.
Inga-Britt Östberg. Fröken handelsresande porträtterad i ett reportage i Damernas värld nr 21 1947 med bildtexten: Efter en arbetsam dag med långa resor vilar Inga-Britt Östberg ut på hotellrummet och planerar nästa dags kundbesök. Hennes hund Pampas syns ge sällskap.
Inga-Britt Östberg. Fröken handelsresande porträtterad i ett reportage i Damernas värld nr 21 1947 Hon syns ligga kvar i sängen med sin frukostbricka bredvid sig.
Inga-Britt Östberg. Fröken handelsresande porträtterad i ett reportage i Damernas värld nr 21 1947 med bildtexten: När man kuskar på landsvägarna i tre och en halv vecka i månaden kan det vara skönt att ha en vän och riddare med i bilen. Man känner sig lugn i sällskap med en polisdresserad schäfer säger fröken handelsresanden och tar Pampas vackra tass. Notera att bildörren har gångjärnen i bakkant och öppnas framåt. Fenomenet kallades Självmordsdörrar, flickfångardörrar eller kidnappardörrar. Livsfarlig dörrtyp om den öppnas under färd.
Den kvinnliga handelsresanden Inga-Britt Östberg porträtteras i ett reportage publicerat i Damernas värld nr 21 1947 med rubriken Fröken handelsresande. Man får följa hennes liv som kringresande försäljare och hur hon lever privat.
Undomskonferens i Befolkningsfrågor på Vår Gård
fr.v. Fil.mag Erik Elinder (1912-1998) svensk direktör, entreprenör och reklamman, Professor Sten Wahlund (1901-1976) Svensk professor i statistik, rasforskare och politiker
och ombudsman Nils Frick
1944
Nils Poppe, 1908-2000 , svensk skådespelare, här under inspelningen av hans film Ballongen i filmstudion Filmstaden. Nils Poppe är klädd som riddare i rustning agerar framför kameran. Filmen hade Sverigepremiär den 7 oktober 1946. Bilden publicerad i tidningen Filmjournalen med bildtexten: En råtta är lös. Nej, den är inte heller borta. Där kommer den helt fredligt frampromenerande på den förskrämde furstens näsa. Och så fångas den in och instrueras i sin roll.
Nils Poppe, 1908-2000 , svensk skådespelare, här under inspelningen av hans film Ballongen i filmstudion Filmstaden. Nils Poppe är klädd som riddare i rustning agerar framför kameran. Filmen hade Sverigepremiär den 7 oktober 1946. Bilden publicerad i tidningen Filmjournalen med bildtexten: Jag känner på mig, säger renässansfurste Poppe, att en råtta är lös. Se här, vågar jag döda den med denna dolk?
Nils Poppe, 1908-2000 , svensk skådespelare, här under inspelningen av hans film Ballongen i filmstudion Filmstaden. Nils Poppe är klädd som riddare i rustning agerar framför kameran. Filmen hade Sverigepremiär den 7 oktober 1946.
Nils Poppe, 1908-2000 , svensk skådespelare, här under inspelningen av hans film Ballongen i filmstudion Filmstaden. Nils Poppe är klädd som riddare i rustning agerar framför kameran. Filmen hade Sverigepremiär den 7 oktober 1946. Bilden publicerad i tidningen Filmjournalen med bildtexten: Fursten hade rätt. En råtta är lös i ateljén på Råsunda. Och personalen ger sig ut för att få reda på den.
Nils Poppe, 1908-2000 , svensk skådespelare, här under inspelningen av hans film Ballongen i filmstudion Filmstaden. Nils Poppe är klädd som riddare i rustning agerar framför kameran. Filmen hade Sverigepremiär den 7 oktober 1946. Ett reportage från inspelningen publicerat i tidningen Filmjournalen.
John Cullberg
(1895-1983)
Svensk teolog och präst. Han var biskop i Västerås 1940–1962.
Här omgiven av sin fru Eva , samt barnen fr.v. Erland 9 år, Staffan 2 år, Göran 8 mån, Johan 6 år och Karin 11 år på Balingsta Prästgård Uppsala 1940
John Cullberg
(1895-1983)
Svensk teolog och präst. Han var biskop i Västerås 1940–1962.
Här tillsammans med sina barn Erland, Johan och Karin på Balingsta Prästgård Uppsala 1940
Filminspelning av Iris och löjtnantshjärta 1946.
Svensk dramafilm från 1946 i regi av Alf Sjöberg
Här Alf Sjöberg (1903-1980) svensk regissör, manusförfattare och skådespelare i filmstudion Filmstaden. Filmfotografen Gösta Roosling, Stig Järrel och huvudrollsinnehavarna Alf Kjellin och Mai Zetterling. Filmen hade Sverigepremiär den 16 december 1946 på Röda kvarn. Ett reportage från inspelningen publicerat i Filmjournalen nr 27 1946
Filminspelning av Iris och löjtnantshjärta 1946.
Svensk dramafilm från 1946 i regi av Alf Sjöberg
Här Alf Sjöberg (1903-1980) svensk regissör, manusförfattare och skådespelare med Stig Järrel (1910-1998) bredvid varandra i filmstudion Filmstaden. Filmen hade Sverigepremiär den 16 december 1946 på Röda kvarn. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 27 1946
Maj-Britt Nilsson (1924-2006) Här i Sandrew-ateljéernas filmstudio under inspelningen av den svenska långfilmen Maria där hon gör huvudrollen som Maria. En i filmteamet håller en klassisk filmklappa synlig inför tagningen. Filmklappan används för att synkronisera ljud och bild samt markera scennummer och tagning under en filminspelning. Filmen hade Sverigepremiär den 1 augusti 1947. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 27 1946
Maj-Britt Nilsson (1924-2006) Här i Sandrew-ateljéernas filmstudio under inspelningen av den svenska långfilmen Maria där hon gör huvudrollen som Maria. En i filmteamet håller en klassisk filmklappa synlig inför tagningen. Filmklappan används för att synkronisera ljud och bild samt markera scennummer och tagning under en filminspelning. Filmen hade Sverigepremiär den 1 augusti 1947. Ett reportage från inspelningen publicerat i Filmjournalen nr 27 1946