Kronprinsessan Märtha av Norge, född prinsessa av Sverige (1901-1954) Här tillsammans med Ingrid av Sverige (1910-2000) svensk prinsessa, sedemera drottning av danmark. 40-tal

Kronprinsessan Märtha av Norge, född prinsessa av Sverige (1901-1954) Anländer med tåg 1945. Publicerad i Svensk damtidning 1945.

Kronprinsessan Märtha av Norge, född prinsessa av Sverige (1901-1954) 1944

Kronprinsessan Märtha av Norge, född prinsessa av Sverige (1901-1954) Här på besök i ett norsk sjukhus i London där hon samtalar med en norsk sjöman Augusti 1942

Kronprinsessan Märtha av Norge, född prinsessa av Sverige(1901-1954) Här döper hon fartyget SS St. Olaf efter det norska helgonet Olof den helige tillsammans med en kvinna med norsk folkdräkt Fairfield MD USA 12 April 1942

Märtha av Norge, 1901-1954 , svensk prinsessa och kronprinsessa av Norge, gift 1929 med kronprins Olav sedermera kung Olav V av Norge, dotter till prins Carl av Sverige. Här med döttrarna Ragnhild och Astrid och hennes make kronprins Olav. Bakom Märtha hennes kusin, den svenske kronprinsen Gustaf Adolf. Längst till vänster prinsessan Louise. Kronprins Olav var även han prinsessan Märthas kusin. 1940-tal

Märtha av Norge, 1901-1954 , svensk prinsessa och kronprinsessa av Norge, gift 1929 med kronprins Olav sedermera kung Olav V av Norge. Här med kung Gustaf den V 1949 . Publicerad i Svensk damtidning 1949.

Kronprinsessan Märtha av Norge (1901-1954) i Stockholm. Hon möts av prinsessan Ingeborg (1878-1958) när tåget från Oslo anländer till Centralen i Stockholm. 29 juli 1945

Kronprinsessan Märtha av Norge (1901-1954) svensk prinsessa och kronprinsessa av Norge här tillsammans med Kung Haakon VII av Norge (1872-1957) efter deras återkomst till Oslo 1945 efter det att det andra världskriget var över.

Hjo och kvinnorna som bor i staden. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Rektorn i fullmäktige. Högern represnteras i fullmäktige av kommunala mellanskolans chef och det verkade på Ingrid Brattström som om stadens fäder beslutat att ingen kvinna i Hjo längre får låta sig fotograferas eller intervjuas. Hon var inte glad över våra kollegers sätt att framställa kvinnoregementets stad.

Hjo och de som bor och arbetar i staden 1942. En kusk på vagnen lunkar så pass sakta fram längs gatan i Hjo att den något äldre mannen hinner med att gå längs med och prata lite. En ståtlig arbetshäst som är selad framför den ålderdomliga vagnen. En försvunnen syn som Kristoffersson förevigade under den årliga vårmarknaden i Hjo 1942.

Torghandel i Hjo Västergötland 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: På torget gör lottorna (från vänster) Britta Holmqvist, Kitty Larsson, Signe Kallin och Ester Aspelin affär med skönheten Nora Gustafsson. Hon tar emot en porslinsskål med lock hon vunnit i lottornas tombolalotteri.

Hjo och kvinnorna som bor i staden. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Elektriska flickor. Damerna själva anser det vara olyckliga omständigheter som fört hela skötseln av en stor mekanisk verkstad med vidhängande elektricitetsver i deras svaga kvinnliga armar men arbetarna vittnar om att Edit Lindholm och Gerda Smedberg sköter direktörsposten som 2 hela karlar.

Hjo och de som bor och arbetar i staden 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Torgets diktator. Ida Pettersson har aldrig setat i fullmäktige eller lagt sig i det politiska arbetet, men hon har varit torgets diktator i 40 år. Hennes make är trädgårdsmästare och mor Ida har skött hela försäljningsapparaten både i hemstaden och på främmande torg. Gumman är 67 nu men fortsätter.

Hjo och de som bor och arbetar i staden 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Den italienska ballongtanten är ett traditionellt inslag på vårmarknaden i Hjo.

Hjo och kvinnorna som bor och arbetar i staden. Tidningschefen Dagmar Kjellgren på Hjo tidning. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: En mäktig tidningschef. Endast 3 svenska tidningar har kvinnliga chefer. Och naturligtvis måste Hjo Tidning vara den ena. Dagmar Kjellgren skriver inte själv och är inte intresserad av de tekniska detaljerna heller. Hon ägnar sig helt åt inkomster och utgifter och är ett manhaftigt och duktigt fruntimmer.

Hjo och kvinnorna som bor och arbetar i staden. Postmästare Sigrid Andorson på sitt kontor. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Stadens postmästare. Det finns 8 kvinnliga postmästare i landet, Hjo har en av dem och hon heter Sigrid Andorson. Hon är relativt ny i staden och det var väl mest slumpen som gjorde att även denna post skulle beklädas feminint. Liksom de flesta kvinnor i stan slog hon blygt ned ögonen inför kameran.

I tryckeriet jobbar Gerda Karlsson i Hjo Västergötland 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Sin egen typograf, är den socialdemokratiska stadsfullmäktigeledamoten Gerda Karlsson. Hon tillhör det fåtal kvinnor som i ungdomen vågade sig på typernas knepiga yrke och så blev hon arbetslös och kom till Hjo och startade eget. Hon och en väninna är både direktörer och typografer i det egna lilla civiltryckeriet.

På kondis i Hjo i Västergötland 1942. Vännerna Lisa Gustafsson och Gerda Karlsson sitter på ett kafé och dricker kaffe och äter bakelser. Damerna har tagit av sig ytterkläderna men vid den här tiden tog dom ogärna av sig hatten vilket förklarar att de båda sitter med hattarna på. På det lilla bordet är det trångt om utrymmet och där står kaffekanna, gräddkanna och ett vattenkanna alla i porslin. Ett kakfat av pressat glas och deras kaffekoppar. Hjo Västergötland 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942.

I tryckeriet jobbar Gerda Karlsson i Hjo Västergötland 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Sin egen typograf, är den socialdemokratiska stadsfullmäktigeledamoten Gerda Karlsson. Hon tillhör det fåtal kvinnor som i ungdomen vågade sig på typernas knepiga yrke och så blev hon arbetslös och kom till Hjo och startade eget. Hon och en väninna är både direktörer och typografer i det egna lilla civiltryckeriet.

Hjo i Västergötland. Ett bildreportage om samhället och människorna som bor och arbetar där. Under tiden för den traditionella vårmarknaden berättas det om kvinnorna som i stort sett styr och ställer om det mest i stan. Bildreportaget publicerat i Se nr 18 1942

Torghandel i Hjo Västergötland 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Bankdirektör Forsberg (fullmäktiges ordförande), borgmästare Gustaf Rhodin och spannmålshandlanden Hans Öman framför en fotograf som tar bilder som minne. Kameran är av en synnerligen ovanlig amerikansk konstruktion med sitt ursprung från tidigt 1900-tal. Den kallades Wonder photo cannon. Som namnet antyder är den kanonformad. Kameran användes av gatu- eller tivolifotografer eller på marknader och producerade färdiga bärbara porträtt i miniatyrformat direkt på plats.

Hjo och de som bor och arbetar i staden 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Stadsfullmäktigeordföranden Josef Forsberg låter sig inte ledas av något kvinnligt regemente. Han är fotograferad på sitt ämbetsrum med ordförandeklubban i handen vid skrivbordet där bibeln och lagboken står uppställda.

Hjo och de som bor och arbetar i staden 1942. Bilden publicerad i tidningen Se nr 18 1942 med bildtexten: Vad månde beslutas på denna vårpromenad uppför ströget. Fullmäktiges ordförande till vänster, borgmästaren och drätselordföranden har träffat stadsfullmäktigekvinnsen Gerda Karlsson och Lisa Gustafsson i marknadsvimlet.

Barnen träffar jultomten 1943