IBM 360 stordator. På Arbetsförmedlingen hanteras tidigt mängder med digital information. För ändåmålet används så kallade stordatorer. Här används det amerikanska företaget IBM system 360 med enheter för att läsa band och terminaler för att registrera information. Bilder såsom denna kan anses representera de första stegen mot det digitala samhället, där människor ersätts av personnummer. Uttalandet Storebror ser dig, hördes för första gången. IBM lanserades officiellt 1964 och installerades hos kunder i Sverige 1966.
IBM 360 stordator. På Arbetsförmedlingen hanteras tidigt mängder med digital information. För ändåmålet används så kallade stordatorer. Här används det amerikanska företaget IBM system 360 med enheter för att läsa band och terminaler för att registrera information. Bilder såsom denna kan anses representera de första stegen mot det digitala samhället, där människor ersätts av personnummer. Uttalandet Storebror ser dig, hördes för första gången. IBM lanserades officiellt 1964 och installerades hos kunder i Sverige 1966.
Tidningar och tobak 1966 En kvinna står bakom disken i en kiosk med ett sortiment av veckotidningar och tobak. På Dagens nyheters förstasida som ligger på disken står "Punktlandning av Gemini" vilket skedde den 21 juli 1966.
Tidningar och tobak 1966 En kvinna står bakom disken i en kiosk med ett sortiment av veckotidningar och tobak. På Dagens nyheters förstasida som ligger på disken står "Punktlandning av Gemini" vilket skedde den 21 juli 1966.
Telefonister på 1960-talet. I ett rum på en arbetsplats sitter kvinnor i var sitt bås och pratar i telefon med uppgift att svara och ringa i egenskap av företagets kundtjänst.
Örebro brandkår. Brandkåren i Örebro sätter på sig en del av utrustningen på brandstationen. Bilden tagen i samband med ett bildreportage publicerat i bildtidningen Se nr 19 år 1942.
IBM stordator system 360. En datatekniker sitter vid en manöverpanel med möjligheter att styra funktioner med hjälp av strömbrytare och knappar. Sverige 1969
IBM stordator system 360. En datatekniker sitter vid en manöverpanel med möjligheter att styra funktioner med hjälp av strömbrytare och knappar. Sverige 1969
IBM stordator system 360. En datatekniker sitter vid en manöverpanel med möjligheter att styra funktioner med hjälp av strömbrytare och knappar. Sverige 1969
IBM stordator system 360. En datatekniker sitter vid en manöverpanel med möjligheter att styra funktioner med hjälp av strömbrytare och knappar. Sverige 1969
Chaufför förr i tiden. En anställd på företaget Svensk Blacking AB i Örebro lastar på företagets lastbil med kartonger. Företaget tillverkade skoputsmedel och bilputsmedel. Många kommer ihåg deras produkt Eskimå-fett såld i plåtburk med vackert dekorerat lock. Sverige 1943. Se bild KG273595 för information om reportaget.
Lastbilen är en Volvo LV11 som vid tiden var något av standardlastbilen i Sverige.
Företaget Svensk Blacking AB i Örebro 1943. En man lastar på företagets lastbil med kartonger. Företaget tillverkade skoputsmedel och bilputsmedel. Många kommer ihåg deras produkt Eskimå-fett såld i plåtburk med vackert dekorerat lock. Sverige 1943. Se bild KG273595 för information om reportaget.
Lastbilen är en Volvo LV11 som vid tiden var något av standardlastbilen i Sverige.
Reymersholms Spritförädlings AB. En spritfabrik belägen på södra sidan av Reimersholme i Stockholm. Företaget grundades 1869 av den så kallade Brännvinskungen Lars Olsson Smith. Han tillverkade ett mycket bättre och renare brännvin än alla andra, det finkelfria Tiodubbelt renat. Resultatet blev ett brännvinsimperium. 1877 öppnade han en ny butik i anslutning till fabriken och utanför Stockholms, den vid tiden rådande monopolgräns. Smith säljer vid tiden sina aktier och nya ägare tar vid. Spritfabriken blev 1917 en del av AB Vin & Spritcentralen. Vid tiden då bilden är tagen 1932 är inte längre Smith ägare utan drevs i Vin & Sprits regi. Fabriksområdet låg i anslutning till Liljeholmsvikens vatten. 1978 lades slutligen sprittillverkningen ner på Reimersholme. Direktör Jonsson syns ta provsmakningen av företagets produkter på stort allvar.
Aktiebolaget Malmö strumpfabrik 1942. Företaget bildades 1926 av grosshandlare Kurt Levin. Verksamheten växte snabbt och tillverkningen av natursilkesstrumpor var fabriken först med i Sverige. Deras varumärken som Nivella och Vogue var välkända produkter under mellankrigstiden på 1930-talet. När nylonet introducerades 1939 tog det dock tid för produkten att få spridning på grund av det pågående Andra världskriget. Fabrikens egen tillverkning av nylonstrumpor och sedermera nylonbyxor, tog fart i början av 1950-talet och företaget utvecklade nylonstrumpan och införskaffade nya maskiner för tillverkningen. Malmö Strumpfabrik drevs till i Januari 1992 då det sista skiftet stämplade ut. Fabriken kallades i folkmun för just Strumpan. Här en bild från tillverkningen där nylonstrumporna förformas på former av kvinnoben. De utsätts för ånga för att fixeras och formen och maskorna får exakt utförande så att de inte skall kunna krympa. 1942
Mjölkcentralen i Stockholm 1933. En interiör från Mjölkcentralens lokaler på Torsgatan på Norrmalm i Stockholm. Tomma mjölkflaskor fylls med mjölk och försluts med en aluminiumkorkar. Två kvinnor övervakar den nästan automatiska hanteringen. Den 26 april 1915 grundades Lantmännens Mjölkförsäljningsförening som senare bytte namn till Mjölkcentralen, förkortat MC. Mjölkcentralen ägdes av mjölkbönderna för att få ordning på Stockholms mjölkhandel som bestod av många olika mejerier och små mjölkbutiker. Det var det första kooperativa mejeribolaget i Sverige som omfattade flera orter. Företagets symbol var en röd ko med lite kantiga former, som bland annat tillverkades i trä. *** Local Caption *** Den 26 april 1915 grundades Lantmännens Mjölkförsäljningsförening som senare bytte namn till Mjölkcentralen, förkortat MC. Mjölkcentralen ägdes av mjölkbönderna för att få ordning på Stockholms mjölkhandel som bestod av många olika mejerier och små mjölkbutiker. Det var det första kooperativa mejeribolaget i Sverige som omfattade flera orter. Företagets symbol var en röd ko med lite kantiga former, som bland annat tillverkades i trä.
