Två patrullerande poliser står och pratar med personer ur A-laget, som förmodligen fått deras uppmärksamhet. Delar av stortavlan på väggen säger: Sköt om dig. Drick mjölk. Osäkert om de följer uppmaningen. En kampanj från Svenska mejerierna som publicerades i tidningsannonser och på stortavlor utomhus 1970. I bakgrunden Tunnelgatan/Olof Palmes gata
Två patrullerande poliser står och pratar med personer ur A-laget, som förmodligen fått deras uppmärksamhet. Delar av stortavlan på väggen säger: Sköt om dig. Drick mjölk. Osäkert om de följer uppmaningen. En kampanj från Svenska mejerierna som publicerades i tidningsannonser och på stortavlor utomhus 1970. I bakgrunden Tunnelgatan/Olof Palmes gata med skylten Alltinget över en dörr. Ett samlingspunkt för samhällets olycksbarn.
Reymersholms Spritförädlings AB. En spritfabrik belägen på södra sidan av Reimersholme i Stockholm. Företaget grundades 1869 av den så kallade Brännvinskungen Lars Olsson Smith. Han tillverkade ett mycket bättre och renare brännvin än alla andra, det finkelfria Tiodubbelt renat. Resultatet blev ett brännvinsimperium. 1877 öppnade han en ny butik i anslutning till fabriken och utanför Stockholms, den vid tiden rådande monopolgräns. Smith säljer vid tiden sina aktier och nya ägare tar vid. Spritfabriken blev 1917 en del av AB Vin & Spritcentralen. Vid tiden då bilden är tagen 1932 är inte längre Smith ägare utan drevs i Vin & Sprits regi. Fabriksområdet låg i anslutning till Liljeholmsvikens vatten. 1978 lades slutligen sprittillverkningen ner på Reimersholme. Direktör Jonsson syns ta provsmakningen av företagets produkter på stort allvar.
Aktiebolaget Malmö strumpfabrik 1942. Företaget bildades 1926 av grosshandlare Kurt Levin. Verksamheten växte snabbt och tillverkningen av natursilkesstrumpor var fabriken först med i Sverige. Deras varumärken som Nivella och Vogue var välkända produkter under mellankrigstiden på 1930-talet. När nylonet introducerades 1939 tog det dock tid för produkten att få spridning på grund av det pågående Andra världskriget. Fabrikens egen tillverkning av nylonstrumpor och sedermera nylonbyxor, tog fart i början av 1950-talet och företaget utvecklade nylonstrumpan och införskaffade nya maskiner för tillverkningen. Malmö Strumpfabrik drevs till i Januari 1992 då det sista skiftet stämplade ut. Fabriken kallades i folkmun för just Strumpan. Här en bild från tillverkningen där nylonstrumporna förformas på former av kvinnoben. De utsätts för ånga för att fixeras och formen och maskorna får exakt utförande så att de inte skall kunna krympa. 1942
Swartzska snusfabriken i Norrköping 1931. Interiör från fabrikslokalen på Skolgatan 1. Den stora snuskvarnen var då den då äldsta och enda i sitt slag i Sverige. Snusfabriken grundades av Petter Swartz på 1700-talet. Snusaffärerna gick bra och deras produkter Swartzens snus och Röda lacket blev populära över hela landet. Snusfabriken och det hemliga snusreceptet ärvdes från far till son i fem generationer oavbrutet i 160 år. Fabriken lades ned 1931.
Två svenska patrullerande poliser står och pratar med personer ur A-laget, som förmodligen fått deras uppmärksamhet på grund av att de sitter och super. Uppmaningen på stortavlan på väggen bakom säger: Sköt om dig. Drick mjölk. Osäkert om de följer uppmaningen. En kampanj från Svenska mejerierna som publicerades i tidningsannonser och på stortavlor utomhus 1970.
Två svenska patrullerande poliser står och pratar med personer ur A-laget, som förmodligen fått deras uppmärksamhet på grund av att de sitter och super. Uppmaningen på stortavlan på väggen bakom säger: Sköt om dig. Drick mjölk. Osäkert om de följer uppmaningen. En kampanj från Svenska mejerierna som publicerades i tidningsannonser och på stortavlor utomhus 1970.
Mjölk förr i tiden. En mjölkbonde hart kört sina mjölkkrukor till vägskälet där de ställs på ett mjölkbord , för hämtning och vidaretransport av mjölkkrukorna av den färska mjölken till mejeriet. Numera sköts hämtningen av mjölken av en tankbil på gården, då under förutsättning att tillräcklig volym kan levereras. Mannen på bilden heter Erik Eriksson och bilden tagen i byn Ris som ligger i Frändefors Dalsland. 1973
Handlaren i handelsboden på Ornäs i Stockholms skärgård väger upp mjöl i en papperspåse som står på en balansvåg på köpmansdisken. På hyllorna bakom står matvaror och specerier av alla sorter och på förpackningarna kan man se många klassiska varumärken. Gyllenhammars Havre-must. Persil, Radion, Henko och andra tidstypiska tvättmedel, Rumford bakpulver, Gevalia kaffe och Marabou. Februari. 1940
Mjölkcentralen i Stockholm 1933. En interiör från Mjölkcentralens lokaler på Torsgatan på Norrmalm i Stockholm. Tomma mjölkflaskor fylls med mjölk och försluts med en aluminiumkorkar. Två kvinnor övervakar den nästan automatiska hanteringen. Den 26 april 1915 grundades Lantmännens Mjölkförsäljningsförening som senare bytte namn till Mjölkcentralen, förkortat MC. Mjölkcentralen ägdes av mjölkbönderna för att få ordning på Stockholms mjölkhandel som bestod av många olika mejerier och små mjölkbutiker. Det var det första kooperativa mejeribolaget i Sverige som omfattade flera orter. Företagets symbol var en röd ko med lite kantiga former, som bland annat tillverkades i trä. *** Local Caption *** Den 26 april 1915 grundades Lantmännens Mjölkförsäljningsförening som senare bytte namn till Mjölkcentralen, förkortat MC. Mjölkcentralen ägdes av mjölkbönderna för att få ordning på Stockholms mjölkhandel som bestod av många olika mejerier och små mjölkbutiker. Det var det första kooperativa mejeribolaget i Sverige som omfattade flera orter. Företagets symbol var en röd ko med lite kantiga former, som bland annat tillverkades i trä.
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik. Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik. Ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 16 1942 med en bild på Torborg Juliusdotter med bildtexen: är en god representant för den mångsidiga och företgsamma själevadska arbetarstammen. Hon lindar spolar till elektriska svetsaggregat lika bra som någon man och har utbildats i firmans tjänst.
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik. Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik. Ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 16 1942 där man får en god bild av familjen Hägglund och dess verksamhet vid tiden.
Företaget Arvid Nordquist i Stockholm. En rörelse med anor från 1800-talet med namn efter grundaren. Affärsidén var att saluföra varor av hög kvalitet samtidigt som han och personalen skulle uppträdda med kvalitet. En av deras chaufförer har en korg på armen. Man körde ut beställda varor till kunderna. Lastbilen är en Volvo. 1944
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
