Sotare 1940. Två sotare sitter i trappan i en portuppgång och vilar, kanske den ändå är en svalare plats för att sitta och ta en rast än på hustaket denna varma sommardag i juni 1940. Stockholm Sverige.
Laila Westersund
(1942-2011)
Svensk sångerska, skådespelerska och revyartist.
Hon fick smeknamnet Yrvädret från Trollhättan.
Här hemma hos i köket December 1961
Iskarl. Ett yrke där oftast en man var en isutkörare, levererade isblock till hushållen, framför allt till isskåp. När isen smält fick man ett nytt isblock. Det var framför allt företag, hotell, restauranger och finare hem som fram till 1950-talet behövde isblocken. Isblocken kunde väga upp till 50-kg. I städerna fanns det företag som tog upp is på vintern och lagrade och sålde isblocken på sommaren. Detta var innan kylskåp gjorde sitt intåg på 1950-talet. Vissa yrken har med tiden blivit överflödiga, iskarl är ett sådant. Bilden tagen 1932.
Anita Björk (1923-2012) Svensk skådespelare tillsammans med Stig Dagerman (1923-1954) Svensk författare och journalist. H
Gifta 1953-1954, hans död
Här i Waxholm där dom bor på Waxholms Hotell 6 Juli 1952
Anita Björk (1923-2012) Svensk skådespelare tillsammans med Stig Dagerman (1923-1954) Svensk författare och journalist. H
Gifta 1953-1954, hans död
Här i Waxholm där dom bor på Waxholms Hotell 6 Juli 1952
Swingpjatt på en gata i Stockholm den 21 juni 1944. Bildexten lyder: Sista skriket... Pjattmodet som ett tag såg att tyna bort har på en del håll slagit ut i full blom även i år. Våldsamt långa blazers i egendomliga färger och med lika egendomliga slag och fickor dra nu uppmärksamheten till sig. Se på denne modige unge man. Blazern når nästan ända ned till knävecken och är ilsket grön. Byxorna är sandbruna och nedtill försedda med decimeterhöga slag. Skorna äro lika ilsket gula som blazern är grön. Kronan på verket är en ullig keps. Bilden publicerad i tidningen Se nr 28 1944.
Swingpjatt på en gata i Stockholm den 21 juni 1944. Bildexten lyder: Sista skriket... Pjattmodet som ett tag såg att tyna bort har på en del håll slagit ut i full blom även i år. Våldsamt långa blazers i egendomliga färger och med lika egendomliga slag och fickor dra nu uppmärksamheten till sig. Se på denne modige unge man. Blazern når nästan ända ned till knävecken och är ilsket grön. Byxorna är sandbruna och nedtill försedda med decimeterhöga slag. Skorna äro lika ilsket gula som blazern är grön. Kronan på verket är en ullig keps. Bilden publicerad i tidningen Se nr 28 1944.
Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Korpikylä by i Skogskärr ca 31 km norr om Haparande har sin bärkraftigaste jord just vid älvstranden och på bilderna syns det minst två meter tjocka istäcket som vattnet fört med sig och som täcker markerna fullständigt. Enligt artikeltexten spekuleras det i om årets åkerbruk av marken är totalt spolierat. Förutom att marken täckts av ismassor har också många byggnader förts med av isen och krossats, utkastade litet överallt. En timrad sommarladugård återfanns en km bort. Telefonstolpar slogs av och spolades bort, jordbruksredskap och inventarier följde med ismassorna. Landsvägen mellan Haparanda och Övertorneå, nuvarande väg 99, täcktes av is och bråte, och den handskottades fram igen av 400 soldater, men helt farbar blev den inte. Gustav Revoniemi och hans brorson Anders hemman invid landsvägen på 20 tunnland som man kan konstatera är nära totalförstört. Den isbarriär som orsakade det extrema vattenståndet gav vika klockan ett natten till måndagen den 22 maj och vattnet sjönk 3,5 meter så att vattenståndet blev ungefär som det brukade vara under en ordinär vårflod.
Kristofferssons bilder från händelsen publicerades i ett bildreportage i tidningen Se nr 24 1944. Bilden visar två kvinnor som leder sina cyklar på landsvägen och de ca 900 meter av den som skottades av soldater för att bli framkomlig. Enligt bildtexten blev den inte helt farbar och arbetare syns arbeta med spadar. En timmerbyggnad syns stå lutande.
Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Korpikylä by i Skogskärr ca 31 km norr om Haparande har sin bärkraftigaste jord just vid älvstranden och på bilderna syns det minst två meter tjocka istäcket som vattnet fört med sig och som täcker markerna fullständigt. Enligt artikeltexten spekuleras det i om årets åkerbruk av marken är totalt spolierat. Förutom att marken täckts av ismassor har också många byggnader förts med av isen och krossats, utkastade litet överallt. En timrad sommarladugård återfanns en km bort. Telefonstolpar slogs av och spolades bort, jordbruksredskap och inventarier följde med ismassorna. Landsvägen mellan Haparanda och Övertorneå, nuvarande väg 99, täcktes av is och bråte, och den handskottades fram igen av 400 soldater, men helt farbar blev den inte. Gustav Revoniemi och hans brorson Anders hemman invid landsvägen på 20 tunnland som man kan konstatera är nära totalförstört. Den isbarriär som orsakade det extrema vattenståndet gav vika klockan ett natten till måndagen den 22 maj och vattnet sjönk 3,5 meter så att vattenståndet blev ungefär som det brukade vara under en ordinär vårflod.
Kristofferssons bilder från händelsen publicerades i ett bildreportage i tidningen Se nr 24 1944. Bilden visar två kvinnor som leder sina cyklar på landsvägen och de ca 900 meter av den som skottades av soldater för att bli framkomlig. Enligt bildtexten blev den inte helt farbar och arbetare syns arbeta med spadar.
Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Korpikylä by i Skogskärr ca 31 km norr om Haparande har sin bärkraftigaste jord just vid älvstranden och på bilderna syns det minst två meter tjocka istäcket som vattnet fört med sig och som täcker markerna fullständigt. Enligt artikeltexten spekuleras det i om årets åkerbruk av marken är totalt spolierat. Förutom att marken täckts av ismassor har också många byggnader förts med av isen och krossats, utkastade litet överallt. En timrad sommarladugård återfanns en km bort. Telefonstolpar slogs av och spolades bort, jordbruksredskap och inventarier följde med ismassorna. Landsvägen mellan Haparanda och Övertorneå, nuvarande väg 99, täcktes av is och bråte, och den handskottades fram igen av 400 soldater, men helt farbar blev den inte. Gustav Revoniemi och hans brorson Anders hemman invid landsvägen på 20 tunnland som man kan konstatera är nära totalförstört. Den isbarriär som orsakade det extrema vattenståndet gav vika klockan ett natten till måndagen den 22 maj och vattnet sjönk 3,5 meter så att vattenståndet blev ungefär som det brukade vara under en ordinär vårflod.
Kristofferssons bilder från händelsen publicerades i ett bildreportage i tidningen Se nr 24 1944. Bilden visar två kvinnor som leder sina cyklar på landsvägen och de ca 900 meter av den som skottades av soldater för att bli framkomlig. Enligt bildtexten blev den inte helt farbar.
Kungliga patrasket under inspelning 1944. Medverkande Hilda Borgström, Olof Winnerstrand, Ester Roeck-Hansen, Edvin Adolphson och Eva Henning. Regi Hasse Ekman. Filmen hade premiär på stockholmsbiografen Royal den 19 Januari 1945. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 1 1945 där bildtexten beskriver motivet som medaljens baksida med Ester i mitten.
