Norrmalmstorgsdramat. Ett bankrån och gisslandrama som ägde rum mellan den 23-28 Augusti 1973 på dåvarande Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Rånaren Jan-Erik Olsson och senare Clark Olofsson barrikaderade sig i bankens valv. Dramat upplöstes i och med att polisen använde gas. Inga av rånarna eller gisslan skadades. På bilden syns den flyktbil, en Ford Mustang 4,9 V8 av 1971 års modell med 183 hästkrafter som rånarna krävde skulle ställas utanför banken. Den användes dock aldrig
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman. En polis pekar på det fönster som Cederberg flydde genom efter att han blev skjuten.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman. Det står Hartman skrivet på bilden.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman. Det står Thomsson skrivet på bilden.
Ambassadockupationen i Stockholm 1975
24 april 1975 ockuperade Kommando Holger Meins ur den väpnade vänsterextimistiska organisationen Röda arme fraktionen, Västtysklands ambassad på Skarpögatan på Gärdet i Stockholm. Ockupanterna tog ett antal personer som gisslan bla. ambassadören Dietrich Stoecker.
En bomb detonerade i byggnaden och ockupationen fick sitt slut.
En ur gisslan lyckas fly från ambassadbyggnaden
Ambassadockupationen i Stockholm 1975
24 april 1975 ockuperade Kommando Holger Meins ur den väpnade vänsterextimistiska organisationen Röda arme fraktionen, Västtysklands ambassad på Skarpögatan på Gärdet i Stockholm. Ockupanterna tog ett antal personer som gisslan bla. ambassadören Dietrich Stoecker.
En bomb detonerade i byggnaden och ockupationen fick sitt slut.
Teletaxi 1950. Bild för att illustrera larmfunktionen i det nya radiotelefonsystemtet: Teletaxi. En nyhet år 1950 då företaget Huddinge Taxi installerat telefon i sina bilar. Radiotelefonen är en trygghet för chauffören som kan slå larm snabbt om något händer. Via telefonen når man företagets central. Taxichauffören kan också utlösa en larmsignal genom att trampa ner en pedal med foten och signalen går via telefonen till huvudstationen. Enligt artikeln vet då huvudstationen var taxibilen finns och kan sända hjälp. Huddinge taxi är enligt reportaget först i landet med radio-taxitelefon. Bilden ur ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 8 1950.
Teletaxi 1950. En arrangerad bild där en man i baksätet på en taxibil överfaller föraren och siktar på honom med en revolver. Bild för att illustrera larmfunktionen i det nya radiotelefonsystemtet: Teletaxi. En nyhet år 1950 då företaget Huddinge Taxi installerat telefon i sina bilar. Radiotelefonen är en trygghet för chauffören som kan slå larm snabbt om något händer. Via telefonen når man företagets central. Taxichauffören kan också utlösa en larmsignal genom att trampa ner en pedal med foten och signalen går via telefonen till huvudstationen. Huddinge taxi är enligt reportaget först i landet med radio-taxitelefon. Bilden ur ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 8 1950.
Teletaxi 1950. Bild för att illustrera larmfunktionen i det nya radiotelefonsystemtet: Teletaxi. En nyhet år 1950 då företaget Huddinge Taxi installerat telefon i sina bilar. Radiotelefonen är en trygghet för chauffören som kan slå larm snabbt om något händer. Via telefonen når man företagets central. Taxichauffören kan också utlösa en larmsignal genom att trampa ner en pedal med foten och signalen går via telefonen till huvudstationen. Enligt artikeln vet då huvudstationen var taxibilen finns och kan sända hjälp. Huddinge taxi är enligt reportaget först i landet med radio-taxitelefon. Bilden ur ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 8 1950.
Teletaxi 1950. Bild för att illustrera larmfunktionen i det nya radiotelefonsystemtet: Teletaxi. En nyhet år 1950 då företaget Huddinge Taxi installerat telefon i sina bilar. Radiotelefonen är en trygghet för chauffören som kan slå larm snabbt om något händer. Via telefonen når man företagets central. Taxichauffören kan också utlösa en larmsignal genom att trampa ner en pedal med foten och signalen går via telefonen till huvudstationen. Enligt artikeln vet då huvudstationen var taxibilen finns och kan sända hjälp. Huddinge taxi är enligt reportaget först i landet med radio-taxitelefon. Bilden ur ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 8 1950.
Sven Truedsson (F. 1920)
Svensk konstnär och förfalskare.
En av landets största konstförfalskare
Vintern 1980 kom han till Ölands djurpark och ägaren Boris Bravin som kände Truedsson sedan gammalt. Han erbjöd sig att arbeta för mat, husrum och utrustning till sitt konstnärskap. Det fick han och Boris åkte in till Kalmar och köpte taveldukar och färg. Truedsson fick sköta sitt. Han var inte bara en fena på att måla tivolivagnar, han kunde kopiera också. Med en speciell teknik rutade han upp foton av riktiga mästare och kunde sedan med millimeterprecision föra över dem till dukarna. Jirlov, Monet, Liljefors och Munch tillhörde favoriterna.
Foto: Peter Lidengren Uppmärksamheten kring djurparksdirektören nådde riksnivå i samband med den uppmärksammade rättegången kring konstförfalskningarna.
Det var inte olagligt, så länge signaturen nere i hörnet var "Truedsson" och inte "Jirlow".
- Jag såg honom aldrig sätta dit något annat än sin egen signatur.
Truedsson skulle skicka upp några av sina dukar till Stockholm och Bravin tog med sig paketet eftersom han ändå skulle till huvudstaden i ett möte. Han lämnade tavlorna till den unge man som beställt dem.
- Dagen efter hade pojkjäveln gått till ett nytt konstgalleri som Abba hade öppnat. Han visade tavlorna, som då hade de flådiga signaturerna och inte Svens. En djurparksdirektör som låg i skilsmässa ville sälja dem, sade han. Äkta var de ju värda 600 000 styck, men han sålde dem för 60 000.
- När han kom tillbaka dan efter satt förstås polisen och väntade på honom. 16 poliser, en del med k-pist skickades till djurparken och hämtade mig och Sven. Jag hade ingen aning om vad det handlade om.
I tre veckor satt Bravin häktad i Stockholm medan utredningen pågick. Han friades helt från att ha haft någon vinning av förfalskningarna. Men ansågs ha hjälpt Truedsson genom att ha köpt in materialet och fraktat tavlorna till Stockholm. Men de tre veckorna i häktet ansågs vara tillräckligt straff.
På väggarna i hemmet i Algutsrum sitter fortfarande äkta Sven Truedsson. Med konstnärens egen signatur.
Sven Truedsson (F. 1920)
Svensk konstnär och förfalskare.
En av landets största konstförfalskare
Vintern 1980 kom han till Ölands djurpark och ägaren Boris Bravin som kände Truedsson sedan gammalt. Han erbjöd sig att arbeta för mat, husrum och utrustning till sitt konstnärskap. Det fick han och Boris åkte in till Kalmar och köpte taveldukar och färg. Truedsson fick sköta sitt. Han var inte bara en fena på att måla tivolivagnar, han kunde kopiera också. Med en speciell teknik rutade han upp foton av riktiga mästare och kunde sedan med millimeterprecision föra över dem till dukarna. Jirlov, Monet, Liljefors och Munch tillhörde favoriterna.
Foto: Peter Lidengren Uppmärksamheten kring djurparksdirektören nådde riksnivå i samband med den uppmärksammade rättegången kring konstförfalskningarna.
Det var inte olagligt, så länge signaturen nere i hörnet var "Truedsson" och inte "Jirlow".
- Jag såg honom aldrig sätta dit något annat än sin egen signatur.
Truedsson skulle skicka upp några av sina dukar till Stockholm och Bravin tog med sig paketet eftersom han ändå skulle till huvudstaden i ett möte. Han lämnade tavlorna till den unge man som beställt dem.
- Dagen efter hade pojkjäveln gått till ett nytt konstgalleri som Abba hade öppnat. Han visade tavlorna, som då hade de flådiga signaturerna och inte Svens. En djurparksdirektör som låg i skilsmässa ville sälja dem, sade han. Äkta var de ju värda 600 000 styck, men han sålde dem för 60 000.
- När han kom tillbaka dan efter satt förstås polisen och väntade på honom. 16 poliser, en del med k-pist skickades till djurparken och hämtade mig och Sven. Jag hade ingen aning om vad det handlade om.
I tre veckor satt Bravin häktad i Stockholm medan utredningen pågick. Han friades helt från att ha haft någon vinning av förfalskningarna. Men ansågs ha hjälpt Truedsson genom att ha köpt in materialet och fraktat tavlorna till Stockholm. Men de tre veckorna i häktet ansågs vara tillräckligt straff.
På väggarna i hemmet i Algutsrum sitter fortfarande äkta Sven Truedsson. Med konstnärens egen signatur.
