Företaget Svensk Blacking AB i Örebro 1943. En man lastar på företagets lastbil med kartonger. Företaget tillverkade skoputsmedel och bilputsmedel. Många kommer ihåg deras produkt Eskimå-fett såld i plåtburk med vackert dekorerat lock. Sverige 1943. Se bild KG273595 för information om reportaget.
Lastbilen är en Volvo LV11 som vid tiden var något av standardlastbilen i Sverige.
Företaget Svensk Blacking AB i Örebro 1943. Företaget tillverkade skoputsmedel och bilputsmedel. Många kommer ihåg deras produkt Eskimå-fett såld i plåtburk med vackert dekorerat lock. Sverige 1943. Se bild KG273595 för information om reportaget.
Lastbilen är en Volvo LV11 som vid tiden var något av standardlastbilen i Sverige.
Nytt liv åt gamla skor. Så lyder rubriken i reportaget från 1943 publicerat i bildtidningen Se nr 43. Husmoder som funnit medlet att föryngra den gamla skoparken. Frun har tagit en titt i garderoben och hittat gamla sjaskiga skor som hon tänker fräscha upp. 2a världskriget orsakar brist och ransonering på många varor, bland annat skor. Skorna skulle i vanliga fall slängas, men nu i kristider passar det bra att putsa upp dem och laga. Hon har köpt hem en förpackning med Diamant Renovator. Ett läder färgnings medel som också renoverar skodon.
Bilden visar fabriken Svensk blackindustris chef Emil Bengtsson och dess tekniske ledare Ernest Hopkins som väger upp mjukningsmedlet som är a och o i läderfärgen för att den skall sitta fast och inte flagna av.
Nytt liv åt gamla skor. Så lyder rubriken i reportaget från 1943 publicerat i bildtidningen Se nr 43. Husmoder som funnit medlet att föryngra den gamla skoparken. Frun har tagit en titt i garderoben och hittat gamla sjaskiga skor som hon tänker fräscha upp. 2a världskriget orsakar brist och ransonering på många varor, bland annat skor. Skorna skulle i vanliga fall slängas, men nu i kristider passar det bra att putsa upp dem och laga. Hon har köpt hem en förpackning med Diamant Renovator. Ett läder färgnings medel som också renoverar skodon.
Bilden visar fabriken Svensk blackindustris lokaler där en man syns blanda till den rätta nyansen på färgmedlet, först i en kvarn sedan i den jättestora behållaren av metall.
Nytt liv åt gamla skor. Så lyder rubriken i reportaget från 1943 publicerat i bildtidningen Se nr 43. Husmoder som funnit medlet att föryngra den gamla skoparken. Frun har tagit en titt i garderoben och hittat gamla sjaskiga skor som hon tänker fräscha upp. 2a världskriget orsakar brist och ransonering på många varor, bland annat skor. Skorna skulle i vanliga fall slängas, men nu i kristider passar det bra att putsa upp dem och laga. Hon har köpt hem en förpackning med Diamant Renovator. Ett läder färgnings medel som också renoverar skodon.
Bilden visar en anställd i fabriken Svensk blackindustri som sprayar en färgnyans på ett ark som därefter stansas ut till färgkartor för kunderna att välja från.
Frysboxar på 1950-talet. Tillverkning och ihopmontering av nya frysboxar. Djupfryst mat skulle bli inledningen på en revolution i hushållens vanor och mathållning. Många var skeptiska och speciellt livsmedelstillverkare med konservförpackningar ansåg att fryst mat var en övergående trend. Sverige 1955
Reymersholms Spritförädlings AB. En spritfabrik belägen på södra sidan av Reimersholme i Stockholm. Företaget grundades 1869 av den så kallade Brännvinskungen Lars Olsson Smith. Han tillverkade ett mycket bättre och renare brännvin än alla andra, det finkelfria Tiodubbelt renat. Resultatet blev ett brännvinsimperium. 1877 öppnade han en ny butik i anslutning till fabriken och utanför Stockholms, den vid tiden rådande monopolgräns. Smith säljer vid tiden sina aktier och nya ägare tar vid. Spritfabriken blev 1917 en del av AB Vin & Spritcentralen. Vid tiden då bilden är tagen 1932 är inte längre Smith ägare utan drevs i Vin & Sprits regi. Fabriksområdet låg i anslutning till Liljeholmsvikens vatten. 1978 lades slutligen sprittillverkningen ner på Reimersholme. Direktör Jonsson syns ta provsmakningen av företagets produkter på stort allvar.
Aktiebolaget Malmö strumpfabrik 1942. Företaget bildades 1926 av grosshandlare Kurt Levin. Verksamheten växte snabbt och tillverkningen av natursilkesstrumpor var fabriken först med i Sverige. Deras varumärken som Nivella och Vogue var välkända produkter under mellankrigstiden på 1930-talet. När nylonet introducerades 1939 tog det dock tid för produkten att få spridning på grund av det pågående Andra världskriget. Fabrikens egen tillverkning av nylonstrumpor och sedermera nylonbyxor, tog fart i början av 1950-talet och företaget utvecklade nylonstrumpan och införskaffade nya maskiner för tillverkningen. Malmö Strumpfabrik drevs till i Januari 1992 då det sista skiftet stämplade ut. Fabriken kallades i folkmun för just Strumpan. Här en bild från tillverkningen där nylonstrumporna förformas på former av kvinnoben. De utsätts för ånga för att fixeras och formen och maskorna får exakt utförande så att de inte skall kunna krympa. 1942
Swartzska snusfabriken i Norrköping 1931. Interiör från fabrikslokalen på Skolgatan 1. Den stora snuskvarnen var då den då äldsta och enda i sitt slag i Sverige. Snusfabriken grundades av Petter Swartz på 1700-talet. Snusaffärerna gick bra och deras produkter Swartzens snus och Röda lacket blev populära över hela landet. Snusfabriken och det hemliga snusreceptet ärvdes från far till son i fem generationer oavbrutet i 160 år. Fabriken lades ned 1931.
Stellan Bengtsson. Svensk bordtennisspelare. Född 1952. Han vann den 7 april 1971 som förste svensk, och då endast 18 år gammal, världsmästartiteln i singel. Världsmästerskapen hölls i Nagoya Japan. Som framgångsrik bordtennisspelare var också Stellan Bengtsson ett stort namn att samarbeta med. Företaget Stiga anställde Stellan och började producera bordtennisracket med hans namn. Här i Stigas fabrik i Tranås 1971, samma år som han blev världsmästare och mottog Bragdguldet.
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik. Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik. Ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 16 1942 med en bild på Torborg Juliusdotter med bildtexen: är en god representant för den mångsidiga och företgsamma själevadska arbetarstammen. Hon lindar spolar till elektriska svetsaggregat lika bra som någon man och har utbildats i firmans tjänst.
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik. Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik. Ett bildreportage publicerat i tidningen Se nr 16 1942 där man får en god bild av familjen Hägglund och dess verksamhet vid tiden.
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik
Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik med tillverkning av bussar, spårvagnar mm.
Örnsköldsvik 1949
