Autografer på 1950-talet. Skådespelarna och de äkta paret Fylgia Zadig (1921-1994) svensk skådespelare och maken Bengt Eklund (1925-1998) svensk skådespelare på biopremiär där de skriver autografer. Året är 1951. Bengt Eklund är förmodligen mest känd för sin roll som Tjorvens pappa i filmerna om Saltkråkan.
Bengt Eklund. Skådespelare. (1925-1998).
Här med Marianne Aminoff (1916-1984) svensk skådespelerska i i föreställningen Överstarnas kärlek på Nya teatern 1952.
Bengt Eklund. Skådespelare. (1925-1998). Här på Nya teatern med Doreen Denning (1928-2007) svensk skådespelerska i samband med föreställningen Jagande efter vind på Nya teatern i Stockholm 1950. Publicerad i tidningen Filmjournalen nr 36 1950.
Bengt Eklund. Skådespelare. (1925-1998).
Här på Nya teatern med Inge Wærn (1918-2010) svensk skådespelerska i samband med föreställningen Jagande efter vind på Nya teatern i Stockholm 1950.
Bengt Eklund. Skådespelare. (1925-1998). Här på Nya teatern med Doreen Denning (1928-2007) svensk skådespelerska i samband med föreställningen Jagande efter vind på Nya teatern 1950. Till vänster Nils Ohlin (1895-1958) svensk skådespelare
Modelljärnväg 1953. En man böjer sig ned för att bättre se tåget som åker förbi på tågbanan. Modelljärnvägen är ett landskap med räls, järnvägsstation och tåg. Sverige
Modelljärnväg på 1950-talet. En man och två pojkar står vid en modelljärnväg där ett tåg just passerar. De tittar roat på när loket och vagnarna åker i det konstgjorda landskapet. Tågmodellen är tillverkad av den tyska modelljärnstillverkaren Fleischmann. Sverige 1950-tal
En modelljärnväg 1952. En man vid en större modelljärnväg. Han står vid reglagen som styr tågen. Två pojkar ser beundrande på. Saltsjöbaden. Januari. 1952
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Beduintaket med regnavledare är hatten för ruskväder.
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Nej, för mycket krams, vilket man inte kan säga om...
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Eiffeltornet. En kreation med omisskännlig fläkt från stora världen.
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Proppelerhuvan är en special för flygvärdinnor.
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Murklan, som bör skänka frossbrytning åt varje amatörmykolog.
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Bildtexten till bilden lyder: Och så en snodd omkring för att hålla ihop det hela.
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Greta G, en omvänd beduin fallen efter ett skrumpet kålblad.
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Hatt-trick. Så lyder rubriken i Se-reportaget i nr 20 1952. Det är Kåge Sigurth som står bakom hattens kreativa form. Bildtexten till bilden lyder: Oroliga verkar roligare. Varsågod och skölj, nej, förlåt, välj.
Damerna som visar upp Kåges hatt-skapelser är Margit Sjödin (Stockholms lucia 1952, Berti Jonasson, Berit Tedhammar och Margareta Lindstrand.
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Bildtexten till bilden lyder: Ett kaffefat skulle kanske göra susen. Så här möjligen...
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Bildtexten till bilden lyder: Tja, inte så illa. Tillverkningstid 1 minut. Hattrekord.
Mannen med filmkameran 1950. En man håller en filmkamera och ser in dess sökare. Modellen är en Arriflex 35 I, II tillverkad av det tyska företaget ARRI (Arnold & Richter). En kameramodell som revolutionerade filmindustrin med sin innovativa design och användarvänlighet och var vanlig under 1950-talet speciellt inom nyhetsfilmning, dokumentärer och spelfilmsproduktion tack vare sin bärbarhet och tillförlitlighet. Sverige 1950
Mannen med filmkameran 1950. En man håller en filmkamera och ser in dess sökare. Modellen är en Arriflex 35 I, II tillverkad av det tyska företaget ARRI (Arnold & Richter). En kameramodell som revolutionerade filmindustrin med sin innovativa design och användarvänlighet och var vanlig under 1950-talet speciellt inom nyhetsfilmning, dokumentärer och spelfilmsproduktion tack vare sin bärbarhet och tillförlitlighet. Sverige 1950
Mannen med filmkameran 1950. En man håller en filmkamera och ser in dess sökare. Modellen är en Arriflex 35 I, II tillverkad av det tyska företaget ARRI (Arnold & Richter). En kameramodell som revolutionerade filmindustrin med sin innovativa design och användarvänlighet och var vanlig under 1950-talet speciellt inom nyhetsfilmning, dokumentärer och spelfilmsproduktion tack vare sin bärbarhet och tillförlitlighet. Sverige 1950
