På 1940-talet. En ung moderiktigt klädd kvinna är fotograferad för att visa hur 1945 års dammode ser ut. I det här fallet en de vid tiden populära sportkläderna. Byxor i elastiskt syntetmaterial, ofta med en elastisk hälla under foten för att byxan skulle sitta fint. Elastabyxor var ett av namnen för byxorna. Här bär hon en matchande jacka. För att förstärka intrycket av användbarheten av plaggen under höst och vinter har hon ett par rejäla kängor på med sockorna snyggt vikta över. Hennes frisyr är typisk 1940-tal. Sverige
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här på Algots i Borås April 1942 när han ser vad klockan är på sitt fickur.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här granskar han kvalitén på ett tyg som används i hans egen tillverkning på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här i lagret av tyger och klädesplagg på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här granskar han kvalitén på ett tyg som används i hans egen tillverkning på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här i lagret av tyger och klädesplagg på Algots i Borås April 1942.
Algot Johansson , 1886-1977 , svensk företagare och grundare av konfektionsföretaget Algots som var marknadsledande i Europa för tillverkning av arbetskläder, sportkläder, skjortor mm. Säg Algots det räcker, blev en reklamslogan som svenskar kunde utantill. Här på Algots i Borås April 1942 med disponent Göte och kamrer Arne.
Vinnare på penninglotteriet. Det slog ned som en bomb i en av de stora syhallarna hos Ahremarks i Borås att fyra sömmerskor plötsligt får besked att de vunnit 100 000 kronor. De fyra lyckliga är Iris Svensson, Ruth Thunström, Märtha Karlsson och Alfhild Pettersson. Vinstpengarna ska bland annat gå till resor. Alla fyra glada vinnarna drömmer också om en egen villa. Här på arbetsplatsen där de visar upp den vinnande kupongen. Ett så kallat Sömmersketips. Sömmersketips är annars ett ordstäv där någon försöker sig på att förutse resultat eller göra förutsägelser i ämnen som denne saknar kunskaper i. Ungefär som man kan tänka sig att en sömmerska inte kan något om fotboll. Man fyller helt enkelt i tipskupongen helt slumpartat men lyckas ändå få en storvinst. Någon sanning i sömmersketipset är inte bekräftad men det förekommer uppgifter om sömmerskor som på 1920 och 1930-talet vunnit pengar på tipset. 1942
