En trafikpolis dirigerar trafiken på Vasagatan i Stockholm 1954. Korsningen Vasagatan och Kungsgatan kallades redan på tidigt 1900-tal för "Stockholms oroligaste hörn". I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.

I köket på 1960-talet. I ett ovanligt formgivet kök med en öppen spis är familjens barn och mamma samlade. Medan två syskon spelar fia med knuff häller storebror upp mjölk i glas som står på en roterande bordskiva. Mamma och lillasyster är vid en bänk i köket och gör smeten till en sockerkaka. Sverige 1960-tal

Snöröjning på ett hustak på Banérgatan 10 i Stockholm. Roséns plåtslageri har åtagit sig snöskottningen den här vintern 1942 och den i företaget anställde Svante Pettersson skottar av snön från taket. Med ett imponernade säkerhetstänk för den här tiden fäster han en säkerhetslina i ett fäste på taket med samma lina runt sin egen midja.

Snöröjning på ett hustak på Banérgatan 10 i Stockholm. Roséns plåtslageri har åtagit sig snöskottningen den här vintern 1942 och en anställd förbereder sig för arbetet på taket. Med ett imponernade säkerhetstänk för den här tiden fäster han en säkerhetslina i ett fäste på taket med samma lina runt sin egen midja.

Snöröjning i Stockholm 1942. Detta år och vinter räknade man med att cirka 6000 personer var sysselsatta med snöskottning. De många fastigheterna i Stockholms innerstad behövde sakkunnigt folk och Fru Aina Rosén på hennes och makens plåtslageri betalar ut lön till sina anställda snöskottare. De syns på företagets kontor där de mottar betalningen direkt i handen.

Fika 1942. Fyra gubbar runt ett bord sitter och dricker kaffe på en rast i arbetet. Med ytterkläderna på sitter dom på ett kafé där inredningen är enkel, endast en förmaning på väggen: Spirituosa får icke förtäras inom lokalen. Bilden tagen i Stockholm 1942 och de fyra männen är ett snöskottargäng som skottar taken i Stockholms innerstad. Svante Pterrsson, Martin Dahlberg, Göte Gustafsson och Evert Kindborg.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. Poliserna som kommit till platsen i sin polisbil leder honom dit för att sätta sig i baksätet.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman som sett honom eller fått ett tips lägger handen på honom för att få honom att gå till polisbilen. I förgrunden en lite luggsliten man som ser på.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman som försöker få mannen att gå till polisbilen och sätta sig får kämpa lite då mannen motsätter sig det.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman som sett honom eller fått ett tips vandrar stillsamt fram mot mannen med händerna bakom ryggen för att sondera läget.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman lägger handen på honom för att leda honom till polisbilen.

Kiviks Marknad den 24 juli 1936. En av attraktionerna är Atlet-Damen, som egentligen heter Ida Andersson från Helsingborg, född 1899, död 1976. En till synes kraftfull och stark kvinna som visar upp sig för att locka publik inför sitt uppträdande. En man håller upp en skylt med texten Entre 30 öre. 24 juli 1936

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil. En ung man i kostym blir omhändertagen rätt hårt med ett grepp om halsen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Konserthuset Stockholm. Beläget vid Hötorget i hörnet Kungsgatan och Sveavägen. Byggnaden uppfördes åren 1924-1926. Den blåmålade byggnaden är ett av Stockholms mest berömda byggnadsverk. Konserthuset har sedan 1926 varit platsen för den årliga nobelprisutdelningen. Bilden visar byggnadens sida mot Hötorget. Den breda stentrappan är en populär mötestplats och sittplats i solen tack vare sitt söderläge. Mitt i trappartiet står Carl Milles fontänskulptur Orfeusgruppen (Orfeusbrunnen). Bilden tagen nära inpå påskhelgen, man ser påskris i torghandlarnas marknadsstånd.

Konserthuset Stockholm. Beläget vid Hötorget i hörnet Kungsgatan och Sveavägen. Byggnaden uppfördes åren 1924-1926. Den blåmålade byggnaden är ett av Stockholms mest berömda byggnadsverk. Konserthuset har sedan 1926 varit platsen för den årliga nobelprisutdelningen. Bilden visar byggnadens sida mot Hötorget. Den breda stentrappan är en populär mötestplats och sittplats i solen tack vare sitt söderläge. Mitt i trappartiet står Carl Milles fontänskulptur Orfeusgruppen (Orfeusbrunnen). Bilden tagen nära inpå påskhelgen.

Konserthuset Stockholm. Beläget vid Hötorget i hörnet Kungsgatan och Sveavägen. Byggnaden uppfördes åren 1924-1926. Den blåmålade byggnaden är ett av Stockholms mest berömda byggnadsverk. Konserthuset har sedan 1926 varit platsen för den årliga nobelprisutdelningen. Bilden visar byggnadens sida mot Hötorget. Den breda stentrappan är en populär mötestplats och sittplats i solen tack vare sitt söderläge. Mitt i trappartiet står Carl Milles fontänskulptur Orfeusgruppen (Orfeusbrunnen). Bilden tagen nära inpå påskhelgen.

Ernst Küsel (1876–1942) Svensk målare och grafiker verksam i början av 1900‑talet. Han utbildades vid Konstakademien och arbetade främst med landskap, stadsmotiv och stämningsfulla naturstudier. Küsels verk präglas av ett lugnt, detaljrikt bildspråk och en tydlig känsla för ljus och atmosfär. Han var inte bara målare och grafiker utan arbetade även som illustratör med illustrationer för svenska jultidningar. Bland annat skapade han omslaget till Jultomten 1925, och kan ha medverkat vid fler utgåvor, vilket var vanligt bland tidens konstnärer. Här en av hans illustrationer på jultemat med en tomte som sitter i snön med en getabock som stöd för ryggen. En ekorre sitter och mumsar på något sittande på tomtens ryggsäck.