På varuhuset NKs leksaksavdelning 1953. Interiör från varuhuset NKs leksaksavdelning och en pojkesom står och tittar på en stor tågbana från tillverkaren Märklin. Ett landskap är uppbyggt med berg och tunnlar. Stockholm 1953
På varuhuset NKs leksaksavdelning 1953. Interiör från varuhuset NKs leksaksavdelning och en pojkesom står och tittar på en stor tågbana från tillverkaren Märklin. Ett landskap är uppbyggt med berg och tunnlar. Stockholm 1953
Kanske han tar vinstlotten 1956. En välklädd man i överrock, handskar och hatt står vid ett tombola stånd. En tombola är ett lotteri. Tombolahjulet som skymtar fylls med hoprullade lotter och som sedan roteras för att blandas. Genom en lucka i trumman väljer spelaren en lott. Mannen har valt en lott och hoppas på vinst. Bilden tagen i Stockholm och publicerad i tidningen Idun nr 16 1956.
Kanske en vinstlott 1956. En välklädd man i överrock, handskar och hatt står vid ett tombola stånd. En tombola är ett lotteri. Tombolahjulet som skymtar fylls med hoprullade lotter och som sedan roteras för att blandas. Lottpriset är två kronor. Genom en lucka i trumman väljer spelaren en lott. Mannen har valt en lott och hoppas på vinst. Högsta vinsten i Högertombolan är en Volvo PV 444. Stockholm Sverige 1956
Fotograf KG Kristoffersson bilder publicerade i tidningen Filmjournalen nr 31 1943 där han varit med en dag under inspelningen av filmen Ungt Blod.
De unga skådespelarna har rest med buss till inspelningen som skedde vid Sturehov i Botkyrka, mellan Stockholm och Södertälje.
En somrig och härlig dag där den charmiga Agneta Lagerfelt gör huvudrollen i filmen.
Stig Olin har ingen större roll i den här filmen och hans namn är en långt ner i rollistan som Pelle Persson.
Men bilden som Kristoffersson tagit berättar mer än att bara vara tagen under en filminspelning.
Anledningen är den illustrerar den klassiska ramsan: Älskar, älskar inte, då det sist kvarvarande bladet anger det svar som prästkragen anger. Blomman får anses vara en typ av kärleksorakel.
Från vänster Stig Olin, Marianne Gyllenhammar och Gösta Sanner.
Det är Tulli Sjöblom som rycker bladet från prästkragen ett i sänder, kanske det slutade med "älskar"?
På den bild som inte kom med i reportaget men som är den typen jag gillar mycket, visas själva filmandet lite bakom kulisserna. Det är kul att se hur det gick till.
Skådespelaren Brita Holmberg har deppat ihop och Agneta Lagerfelt står bredvid och syns lite tveksam hur hon ska trösta den gråtande Brita.
Brita gifte sig med Stig Olin året efter inspelningen. Kanske det sa "klick" under filminspelningen. Filmens tema var ung kärlek så den spirade nog.
Till höger syns filmens regissör Ivar Johansson. Filmfotograf Karl-Erik Alberts står bakom filmkameran har en svart duk över sig. En mikrofon hänger från ett stativ och syns över skådespelarna.
Filmen hade premiär den 12 oktober 1943 på biograf Grand i Stockholm.
Stig Olin avled 2008, 87 år.
Friskt mod i gossar blå. Karl XII går igen i Norsälven. Så lyder rubriken i reportaget om Dalregementet i Karlstad. Det är soldater från Dalregementet som klätt sig som karoliner och kosacker för ett historiskt skådespel som anordnas till förmån för Värmlands barn. Kung Karl XII spelas av studerande Göran Fahlström från Lund. Det hela handlar om en batalj mellan ryska kosacker och svenska karoliner. Alla deltagare är klädda i tidstypiska uniformer och karolinerna beväpnade med Remingtongevär. Det hela slutar med eld upphör och de svenske har vunnit kampen. Reportaget publicerat i tidningen Se nr 35 1942.
Prins Wilhelm 1884-1965. Svensk pris och hertig av Södermanland. Son till kung Gustaf den V och drottning Victoria. Gift med den ryske tsarens Nikolajs kusin, storfurstinnan Maria Pavlovna 1908. Äktenskapet som blev mycket olyckligt upplöstes 1914. Tillsammans fick de sonen Lennart 1909. Här sitter prinsen vid ratten på en bil med hustru Maria vid sidan 1911.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Bilolycka på 1950-talet. En personbil av märke Opel Kapitän 1951-1953 ligger krockad på sidan av vägen. Bilens registreringsnummer är A48465. En kvinna står på vägen och pekar på bilen. 1955
Par ser på negativ på 1950-talet. En kvinna och en man ser på en filmremsa med sex svartvita negativ. Kanske för att välja ut vilken bild som ska göras en papperskopia av. Bilderna är tagna med en analog kamera och svartvit film. Negativen kallades originalen som användes för att göra papperskopior. Sverige 1955
Bilolycka på 1950-talet. En personbil av märke Ford V-9 Standard Tudor årsmodell 1938 ligger krockad på sidan av vägen. Registreringsskylten med begynnelsebokstaven H vittnar om att bilen är registrerad i Kalmars län. 1955
Rolleiflexkamera 1954. Mellanformatskameran Rolleiflex tillverkades av den tyska firman Franke & Heidecke, (numera Rollei), med möjlighet att ta 12 bilder på en rulle i formatet 6x6 cm. Filmtillverkaren Kodak benämnde filmtypen 120. Rolleiflexkameran blev oerhört populär bland professionella fotografer. 1954
Pressfotograf Sven Malm på Skansen i April 1940. Här med Rolleiflex kameran redo. Den här mellanformatskameran som tillverkades av den tyska firman Franke & Heidecke, (numera Rollei), med möjlighet att ta 12 bilder på en rulle i formatet 6x6 cm. Filmtillverkaren Kodak benämnde filmtypen 120. Rolleiflex blev oerhört populär bland professionella fotografer. Sverige 1940
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Stockholms central på 1950-talet. I vänthallen på Stockholms centralstation står en kvinna vid de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Konstruktionen är originell med tidtabellerna uppsatta på rullar som på så sätt kunde roteras.
Stockholms central 1942. I vänthallen på Stockholms centralstation står en man framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Konstruktionen är originell med tidtabellerna uppsatta på rullar som på så sätt kunde roteras.
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Kvinnan är sorgklädd med sorgslöja synlig. Två män i uniform ser på tågtiderna på norrlandstågen. Stockholm 1953
Stockholm 1960. Företaget Ljundahls kuvert vars butik ligger St. Eriksgatan 1 i Stockholm. Utanför på gatan står en lastbil där man lastar kartonger från flaket.
Stockholm 1954. En snöig vinterdag där en Volvo PV 444 syns stå parkerad på kajen. Framgångarna med Volvobilen PV 444 som började produceras 1947 lade grunden för företagets framgångar efter kriget. I bakgrunden skymtar det Nordiska museet.
