Veteranbil på 1930-talet. Ett par i en bil från 1899 med nyfikna människor runt den. Tillverkad av den franska biltillverkaren Parisienne kallad Parisienne Victoria combination. Den ägdes ursprungligen av fabrikör Alfred Hahn. Han blev den förste körkortsinnehavaren i Sverige och fick sitt körkort utfärdat den 23 maj 1902. Bilen registrerades 1908 som T 21 och skänktes till Tekniska museet 1926 tillsammans med det äldsta i Sverige kända "tillstånd att framföra automobil" utfärdat i Örebro för Alfred Hahn och denna bil. Den första svensktillverkade bilen byggdes 1895 av Vagnfabriken i Eskilstuna. Farbrikör G. Eriksson i Södertälje var också tidig bilbyggare. Byggde autombiler från 1897. Vabis första bil kom ut år 1901. Stockholm Sverige 1930-talet För mer information om denna bil: https://digitaltmuseum.se/021026304939/personbil
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här iförd speciella solglasögon för att förhindra snöblindhet.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna och syns på bilden packa ryggsäcken.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här iförd speciella solglasögon för att förhindra snöblindhet.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här sitter hon på stegen till sin väderstation, en termometerbur där hon har termometrar, som ger temperatur och fuktighet, och barometrar som bestämmer lufttrycket mm.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Bildtexten lyder: Istjocklek och mycket annat mäts flera kilometer från station och sju månader om året.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Bildtexten lyder: Ute på gårdsplanen står dessa mätinstrument med termometrar som sticks ned i nederbörden. Sex gånger per dygn, i ur och skur, värme och köld, måste hon göra detta.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm.
Stockholm på 1950-talet. Det är en regnig dag i centrala Stockholm, året är 1954 och sommaren då regnet stod som spön i backen. Framför Centralstationen och Vasagatan vräker regnet ner.
Stockholm på 1950-talet. Det är en regnig dag i centrala Stockholm, året är 1954 och sommaren då regnet stod som spön i backen. Det syns extra svårt att få på barnvagnen på trådbussen när hon samtidigt håller både en blombukett och ett paraply över sig för att inte bli blöt.
Stockholm på 1950-talet. Det är en regnig dag i centrala Stockholm, året är 1954 och sommaren då regnet stod som spön i backen. En ung kvinna har klätt sig ordentligt i en regnrock så hon inte blir blöt och ser rätt glad ut i hällregnet.
Stockholm på 1950-talet. Det är en regnig dag i centrala Stockholm, året är 1954 och sommaren då regnet stod som spön i backen. Framför Centralstationen och Vasagatan vräker regnet ner.
Stockholm på 1950-talet. Det är en regnig dag i centrala Stockholm, året är 1954 och sommaren då regnet stod som spön i backen. En förare i en Volvo Duett passerar en vattenpöl på en gata i centrala Stockholm.
Öl förr i tiden. En hästdragen vagn från Stockholmsbryggeriet Hamburgerbryggeriet med ett högt lass med backar med öl tydligt märkta med företagets namn . Bryggeriet var bland de första att erbjuda pilsneröl. Distributionen sköttes med häst och vagn och när verksamheten var som störst hade bryggeriet plats för 145 hästar.
Stockholm 1954. Människor har samlats runt en man som säljer rakblad. Bilden publicerad i tidningen Se nr 37 1954 med bildtexten: " Mina damer, mina herrar, här har vetenskapen funderat i århundraden hur dom skulle bära sej åt för att klyva atomer. Dom skulle ha vänt sej till mej, jag skulle hjälpt dom, med samtidens bästa rakblad. En klicka så vass att när den läggs i ett glas mjölk, skär sej innehållet i glaset. Tie före en krona.
Stockholm den 7 Maj 1945. Tyskland har kapitulerat och människor firar Fred i Europa och Andra världskrigets slut. Stockholms gator är fyllda med firande människor, gamla som unga, som nåtts av det glädjande beskedet, och dekorerat sig med nordiska flaggor. Här på Kungsgatan i centrala Stockholm syns den norsk-svenska skådespelaren Lauritz Falk i sin öppna bil prydd med norska flaggan. Han flyttade till Sverige under tiden för det andra världskriget när nazityskland ockuperade Norge.
