Volvo Amazon. en personbil från Volvo som lanserades för återförsäljare i Skövde den 3 augusti 1956 och för allmänheten den 1-2 september 1956.
Volvos bilmodell Volvo Amazon lanserades som en efterträdare till Volvo PV 444. Bilen på bilden är en två prototyper av bilen med chassinummer X2 som användes i de första försäljningsbroschyrerna för Amazonen med regnr 024124 . Färgen på bilen var röd och vit och var högerstyrd.
Svenska Amerika Liniens fartyg M/S Kungsholm. En bild från sjösättningen den 17 mars 1928 på skeppsvarvet Blohm & Voss i Hamburg. På somrarna korsade Kungsholm Atlanten ungefär två gånger i månaden. Många kända svenska personligheter reste med det.
M/S Kungsholm var systerfartyg med rederiets redan sjösatta M/S Gripsholm. Det var dåtidens modernaste fartyg på Atlanten. Båda fartygen slutade sina dagar som skrot.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden syns Hjalmar Nyström hos fotografen Borg Mesch, född 17 december 1869, död 20 oktober 1956. Han var något av en fotografpionjär och är känd för sina bilder av nybyggarsamhället Kiruna och rallare.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström vid en av Kirunas spårvagnar, som då var världens nordligaste spårväg. Trafiken startade 1907 den smalspåriga spårvägen som en transportväg för gruvarbetarnas resor till och från gruvan.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström med en förare på en av Kirunas spårvagnar, som då var världens nordligaste spårväg. Trafiken startade 1907 den smalspåriga spårvägen som en transportväg för gruvarbetarnas resor till och från gruvan.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. Bilden tagen i centrala Kiruna med gruvan synlig i bakgrunden
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström. Bildtexten: Om sikten är riktigt god kan Hjalmar Nyström och andra Kiruna-bor se till "stadsberget" i Kebnekajse.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström som i bildtexten benämns "Unge kommunalpampen" tillika Barnens-dags-general med landsfiskal Walter Ericsson till vänster som dess redaktör. På trappan till Kiruna distriks Landsfiskalskontor.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.
Kvinnliga spårvagnskonduktörer 1916. De första kvinnliga färdigutbildade konduktörerna har påbörjat sina arbeten på spårvagnarna i Kristiania, nuvarande Oslo Norge. En kvinna syns står i spårvagnen iklädd sin uniform.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Milstolpe i brittisk busshistoria. Den 2 oktober 1925 går den första bussturen med en dubbeldäckad buss där övervåningen är täckt med tak. Bussarna har tidigare inte haft tak. Det är buss nr 100 som trafikerar rutten Epping Town till Elephant and Castle, och människor står redo att gå på vid Leytonstone i östra London där bussen stannar på sin premiärtur. Bussen har 10 öppningsbara fönster på den nya täckta övervåningen, sammanlagt fanns det plats för 52 sittande passagerare. Bussen är av modell LGOC som ursprungligen introducerades i London 1910 och byggdes och drevs av London General Omnibus Company. Det förklarar ordet General som syns på bussens framsida där föraren sitter. Föraren har dock märkligt nog ingen hytt utan sitter helt oskyddad för väder och vind vid ratten.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här hittas ett av offren, Siv Gryting i vattnet vid kajen längs Strandvägen i Stockholm.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här syns Marmbo vallas på platsen där han kastade ett av offren, Siv Gryting i vattnet från kajen längs Strandvägen i Stockholm.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här ett av offren, Siv Gryting som hittats i vattnet vid kajen längs Strandvägen i Stockholm.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Brunnsgatan 26 var en adress där två av morden begicks.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här hittas ett av offren, Siv Gryting i vattnet vid kajen längs Strandvägen i Stockholm.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här ett av offren, Siv Gryting som hittats i vattnet vid kajen längs Strandvägen i Stockholm.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här ett av offren, Nils Erik Stenbäck vars kropp återfanns i vattnet vid Riddarhuskajen.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här ett av offren, Siv Gryting som hittats i vattnet vid kajen längs Strandvägen i Stockholm.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här ett av offren, Per Erik Hallsén vars kropp återfanns i vattnet vid Norrström vid Vasabron.
Träskmorden var kvällspressens beteckning på tre mord begångna av Hans "Tuppen" Marmbo i Stockholm hösten 1966. "Träsket" kallades området kring Brunnsgatan 26, där två av morden begicks. Här ett av offren, Siv Gryting vars kropp återfanns i vattnet vid kajen längs Strandvägen i Stockholm.
