Norrmalmstorgsdramat. Ett bankrån och gisslandrama som ägde rum mellan den 23-28 Augusti 1973 på dåvarande Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Rånaren Jan-Erik Olsson och senare Clark Olofsson barrikaderade sig i bankens valv. Dramat upplöstes i och med att polisen använde gas. Inga av rånarna eller gisslan skadades. På bilden syns den flyktbil, en Ford Mustang 4,9 V8 av 1971 års modell med 183 hästkrafter som rånarna krävde skulle ställas utanför banken. Den användes dock aldrig
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Göran Johansson
Ölandsbränderna. En serie anlagda bränder på sydöstra Öland mellan åren 1957-1958. Här Göran Johansson i sitt hem 1975 som sedermera döms av tingsrätten som skyldig till nästan alla bränderna men överklagar domen och frias av hovrätten sommaren 1959.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman. En polis pekar på det fönster som Cederberg flydde genom efter att han blev skjuten.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman. Det står Hartman skrivet på bilden.
Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren. Sallrot mördade sin arbetskamrat Ernst Cederberg den 7 oktober 1899 vid Johannishus järnvägsstation. Han dömdes till slut till döden och avrättades genom halshuggning av skarprättaren Anders Gustaf Dahlman. Det står Thomsson skrivet på bilden.
Ambassadockupationen i Stockholm 1975
24 april 1975 ockuperade Kommando Holger Meins ur den väpnade vänsterextimistiska organisationen Röda arme fraktionen, Västtysklands ambassad på Skarpögatan på Gärdet i Stockholm. Ockupanterna tog ett antal personer som gisslan bla. ambassadören Dietrich Stoecker.
En bomb detonerade i byggnaden och ockupationen fick sitt slut.
En ur gisslan lyckas fly från ambassadbyggnaden
Ambassadockupationen i Stockholm 1975
24 april 1975 ockuperade Kommando Holger Meins ur den väpnade vänsterextimistiska organisationen Röda arme fraktionen, Västtysklands ambassad på Skarpögatan på Gärdet i Stockholm. Ockupanterna tog ett antal personer som gisslan bla. ambassadören Dietrich Stoecker.
En bomb detonerade i byggnaden och ockupationen fick sitt slut.
Johan Filip Nordlund. (1875-1900) Svensk brottsling (massmördare) Massmordet på ångaren Prins Carl där han natten till den 17 maj 1900 ombord på S/S Prins Carl dödade 5, åtta skadade och ungefär 800 kronor i byte för Nordlund som efter dådet flydde i en livbåt till land.
Johan Filip Nordlund. (1875-1900) Svensk brottsling (massmördare) Massmordet på ångaren Prins Carl där han natten till den 17 maj 1900 ombord på S/S Prins Carl dödade 5, åtta skadade och ungefär 800 kronor i byte för Nordlund som efter dådet flydde i en livbåt till land.
Här ett omslag på ett vishäfte så kallat skillingtryck. Termen förknippas ofta med en särskild sorts visor, i synnerhet sådana som berättar om sorgeliga saker och förskräckliga brott.
Johan Filip Nordlund. (1875-1900) Svensk brottsling (massmördare) Massmordet på ångaren Prins Carl där han natten till den 17 maj 1900 ombord på S/S Prins Carl dödade 5, åtta skadade och ungefär 800 kronor i byte för Nordlund som efter dådet flydde i en livbåt till land.
Här en illustration föreställand båtens kapen Rönngren.
Kriminalhistoria. Sabbatssabotören kallades en dynamitardliga som härjade i centrala Stockholm hösten 1946. Sammanlagt utföde man åtta sprängdåd mellan den 12 oktober och den 31 december. Sprängningarna skedde oftast på lördagar eller söndag varvid den förmodade gärningsmannen döptes till Sabbatssabotören. Ledaren för ligan var Erland Mattsson som dömdes till åtta års fängelse. Här letar kriminalkonstapel Winroth efter ledtrådar efter en bomb som placerats i kanslihuset. Vilket framgår inte av bildtexten. 1946-1947
Kriminalhistoria. Sabbatssabotören kallades en dynamitardliga som härjade i centrala Stockholm hösten 1946. Sammanlagt utföde man åtta sprängdåd mellan den 12 oktober och den 31 december. Sprängningarna skedde oftast på lördagar eller söndag varvid den förmodade gärningsmannen döptes till Sabbatssabotören. Ledaren för ligan var Erland Mattsson som dömdes till åtta års fängelse. Här några pojkar som pekar ut platsen för en smäll av flera som hördes över hela Vasastaden på nyårsnatten. Polisen vet ännu inte om smällarna har med Sabbatssabotören att göra. 1946-1947
Kriminalhistoria. Sabbatssabotören kallades en dynamitardliga som härjade i centrala Stockholm hösten 1946. Sammanlagt utföde man åtta sprängdåd mellan den 12 oktober och den 31 december. Sprängningarna skedde oftast på lördagar eller söndag varvid den förmodade gärningsmannen döptes till Sabbatssabotören. Ledaren för ligan var Erland Mattsson som dömdes till åtta års fängelse. Här Erland Mattssons förråd av kemikalier som användes vid bombtillverkningen.
Kriminalhistoria. Sabbatssabotören kallades en dynamitardliga som härjade i centrala Stockholm hösten 1946. Sammanlagt utföde man åtta sprängdåd mellan den 12 oktober och den 31 december. Sprängningarna skedde oftast på lördagar eller söndag varvid den förmodade gärningsmannen döptes till Sabbatssabotören. Ledaren för ligan var Erland Mattson som här tar emot domen från rättens rådman Titus Linnell. Han döms till åtta års fängelse. Från vänster Mattssons försvarsadvokat Hugo Lindberg och i förgrunden åklagare stadsfiskalen Glas. 1947
Kriminalhistoria. Sabbatssabotören kallades en dynamitardliga som härjade i centrala Stockholm hösten 1946. Sammanlagt utföde man åtta sprängdåd mellan den 12 oktober och den 31 december. Sprängningarna skedde oftast på lördagar eller söndag varvid den förmodade gärningsmannen döptes till Sabbatssabotören. Ledaren för ligan var Erland Mattsson som dömdes till åtta års fängelse. Här Erland Mattssons förråd av kemikalier som användes vid bombtillverkningen som påträffades i hans bostad. 1947
