Alexandra Fjodorovna (född prinsessan Alix av Hesse och Rhen den 6 juni 1872 i Darmstadt, Tyskland – död 17 juli 1918 i Jekaterinburg) var tsar Nikolaj II:s hustru och Rysslands sista kejsarinna från deras giftermål 1894 till Nikolajs abdikation 1917. Hon var barnbarn till drottning Victoria av Storbritannien, konverterade från lutherdomen till den ryska ortodoxa tron inför bröllopet och fick namnet Alexandra Fjodorovna. Paret fick fem barn: fyra döttrar (Olga, Tatiana, Maria, Anastasia) och sonen Aleksej, som led av hemofili – en sjukdom hon bar på som anlagsbärare.Under första världskriget tog hon aktiv del i styret medan tsaren var vid fronten, vilket gjorde henne impopulär vid hovet och bidrog till monarkins fall. Hon avrättades tillsammans med sin familj av bolsjevikerna i Ipatievhuset. År 2000 helgonförklarades hon som passionbärare av den ryska ortodoxa kyrkan.

Gurli Hertzman-Ericson (1879-1954) svensk författare och översättare 1947

Gurli Hertzman-Ericson (1879-1954) svensk författare och översättare 1947

Merit Hertzman-Ericson (1911-1998) svensk psykolog och författare 1963

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under inspelningen i Centrumateljéerna. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under inspelningen i Centrumateljéerna där filmens regissör Arnold Sjöstrand böjt sig fram för att berätta hur han vill ha filmscenen gjord. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under inspelningen i Centrumateljéerna. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under en paus under inspelningen när skådespelarna läser filmmanuskriptet och röker cigaretter. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under inspelningen i Centrumateljéerna. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under inspelningen i Centrumateljéerna där filmens regissör Arnold Sjöstrand böjt sig fram för att berätta hur han vill ha filmscenen gjord. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här under inspelningen och skådespelarna i en säng tillsammans. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948.

Synd. Svensk långfilm med Birgit Tengroth som Anna och Sture Lagerwall som Sol-och-våraren Fredrik hermansson. Regissör var Arnold Sjöstrand. Här ett reportage från inspelningen som gjordes i Centrumateljéerna. Synd inspelades i juli och augusti 1946 men premiärvisades först två år efter det att den spelats in den 22 mars 1948. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 47 1946.

Louise Edlind Friberg (f. 1946) Svensk skådespelare 1969

Monica Zetterlund (1937-2005) Svensk jazz- och schlagersångare samt revyartist och skådespelare. 1960-tal

Lys Assia. Egentligen Rosa Mina Schärer. (3 mars 1924 - 24 mars 2018) Assia blev berömd bland annat för "O mein Papa" och för att ha vunnit den allra första Eurovision Song Contest med låten "Refrain" i Lugano 1956. Här uppträder hon i Stockholm 1956.

Lys Assia. Egentligen Rosa Mina Schärer. (3 mars 1924 - 24 mars 2018) Assia blev berömd bland annat för "O mein Papa" och för att ha vunnit den allra första Eurovision Song Contest med låten "Refrain" i Lugano 1956. Här uppträder hon i Stockholm 1956.

Lys Assia. Egentligen Rosa Mina Schärer. (3 mars 1924 - 24 mars 2018) Assia blev berömd bland annat för "O mein Papa" och för att ha vunnit den allra första Eurovision Song Contest med låten "Refrain" i Lugano 1956. Här uppträder hon i Stockholm 1956.

Lys Assia. Egentligen Rosa Mina Schärer. (3 mars 1924 - 24 mars 2018) Assia blev berömd bland annat för "O mein Papa" och för att ha vunnit den allra första Eurovision Song Contest med låten "Refrain" i Lugano 1956. Här anländer hon med ett SAS plan till Bromma flygplats i Stockholm 1956.

Lys Assia. Egentligen Rosa Mina Schärer. (3 mars 1924 - 24 mars 2018) Assia blev berömd bland annat för "O mein Papa" och för att ha vunnit den allra första Eurovision Song Contest med låten "Refrain" i Lugano 1956. Här uppträder hon i Stockholm 1956.

Lys Assia. Egentligen Rosa Mina Schärer. (3 mars 1924 - 24 mars 2018) Assia blev berömd bland annat för "O mein Papa" och för att ha vunnit den allra första Eurovision Song Contest med låten "Refrain" i Lugano 1956. Här uppträder hon i Stockholm 1956.

År 1969 skrev Turi Widerøe flyghistoria genom att bli den första kvinnliga piloten som anställdes av ett stort västerländskt kommersiellt flygbolag. Hon började på Scandinavian Airlines (SAS) vid en tidpunkt då cockpiten nästan uteslutande var en manlig domän och blev snabbt en internationell ikon för jämställdhet i luften. Avbildad i cockpiten och i det öppna fönstret på Convair 440 Metropolitan Tor Viking. Widerøes resa började som förste styrman innan hon senare fick sina ränder som kapten. Hennes genombrott var inte bara en lokal bedrift; det skapade globala rubriker och bevisade att "flygets guldålder" äntligen var redo för ett kvinnligt perspektiv vid spakarna. Bilden tagen 1968 Turi Widerøe föddes den 23 november 1937 i Oslo. Hon lever fortfarande och är nu 88 år gammal. Efter sin pionjärtid som pilot har hon haft en framgångsrik civil karriär inom helt andra områden: Hon arbetade som journalist och programledare på NRK (norsk tv och radio) mellan 1980 och 1986. Hon var redaktör på bokförlaget Gyldendal och arbetade senare som informationschef på både Oslo Nye Teater och Riksteatret. Hon fortsatte sina studier och tog en magisterexamen i historia från Oslo universitet 1998, följt av ytterligare en magisterexamen från Tromsø universitet 2006. Hennes uniformer visas idag som historiska föremål på både Norsk Luftfartsmuseum i Bodø och Nasjonalt Luft- och Rymdmuseum i Washington, D.C.

År 1969 skrev Turi Widerøe flyghistoria genom att bli den första kvinnliga piloten som anställdes av ett stort västerländskt kommersiellt flygbolag. Hon började på Scandinavian Airlines (SAS) vid en tidpunkt då cockpiten nästan uteslutande var en manlig domän och blev snabbt en internationell ikon för jämställdhet i luften. Avbildad i cockpiten och i det öppna fönstret på Convair 440 Metropolitan Tor Viking. Widerøes resa började som förste styrman innan hon senare fick sina ränder som kapten. Hennes genombrott var inte bara en lokal bedrift; det skapade globala rubriker och bevisade att "flygets guldålder" äntligen var redo för ett kvinnligt perspektiv vid spakarna. Bilden tagen 1968 Turi Widerøe föddes den 23 november 1937 i Oslo. Hon lever fortfarande och är nu 88 år gammal. Efter sin pionjärtid som pilot har hon haft en framgångsrik civil karriär inom helt andra områden: Hon arbetade som journalist och programledare på NRK (norsk tv och radio) mellan 1980 och 1986. Hon var redaktör på bokförlaget Gyldendal och arbetade senare som informationschef på både Oslo Nye Teater och Riksteatret. Hon fortsatte sina studier och tog en magisterexamen i historia från Oslo universitet 1998, följt av ytterligare en magisterexamen från Tromsø universitet 2006. Hennes uniformer visas idag som historiska föremål på både Norsk Luftfartsmuseum i Bodø och Nasjonalt Luft- och Rymdmuseum i Washington, D.C.

Jeanette von Heidenstam (1923-2003) Svensk TV-Hallåa, programledare mm. Hon var en av de första så kallade TV-hallåorna som presenterade och pratade mellan programmen. 1961

Jeanette von Heidenstam (1923-2003) Svensk TV-Hallåa, programledare mm. Hon var en av de första så kallade TV-hallåorna som presenterade och pratade mellan programmen. Här tillsammans med Margot Nycop (1917-2007) svensk journalist och fackboksförfattare på en kräftskiva 60-tal

Jeanette von Heidenstam (1923-2003) Svensk TV-Hallåa, programledare mm. Hon var en av de första så kallade TV-hallåorna som presenterade och pratade mellan programmen. Här tillsammans med sin make Allan Hernelius (1911-1986) svensk tidningsman och moderat politiker på Operakällaren 1961