Oxdansen 1957. En dans och visuell underhållning inte olik den så kallade buskishumorn. Den har en gammal tradition och har roat åskådare i över 200 år. I Oxdansen är inte fotarbetet i fokus. Istället har händerna en avgörande roll. Oxdansen dansas oftast av två män och åskådliggör en träta mellan dem. Händerna visar tydligt hur kombattanterna ger varandra örfilar, brottas och kanske tydligast, gör allehanda grimaser. Klassikern att räcka lång näsa ingår förstås. Oxdansens ursprung är okänt men melodin i 2/4 takt känner nog många igen. Kristoffersson har fångat ögonblicket då dansen pågår som bäst och männen verka försöka överträffa varandra i gester och grimaser. Året är 1957.

Uppvisning av Skördedans på 1950-talet. Uppställning inför utförandet av den traditionella karaktärsdansen "Skördedans". Kavaljeren ses med en lie vilande på vänster axel och damen med en räfsa på höger axel, i enlighet med dansens klassiska utgångsställning. Dansen, som är känd i både Sverige och Finland sedan det sena 1800-talet, har en koreografi som efterliknar manuellt jordbruksarbete. Rekvisitan utgörs av tidstypiska arbetsredskap: kavaljerer utrustade med liar och damer utrustade med träräfsor.

På 1950-talet. Ett par vid ett öppet kylskåp där man ser hyllorna med matvaror, två lådor för frukt och grönsaker samt ett frysfack. Kylskåpet tillverkat i Tyskland. Sverige 1950-talet

På 1950-talet. Ett par vid ett öppet kylskåp där man ser hyllorna med matvaror, två lådor för frukt och grönsaker samt ett frysfack. Kylskåpet är tyskt. Sverige 1950-talet

Eric Gnista (1898-1954) svensk målare och skulptör Här i sin ateljé med en tavla 1945

Far och son på 1950-talet. Pappa gör rent piporna på hagelgeväret medan pojken ser på. Pojken har en keps på sig med oljebolaget BP s klassiska logga på.

Far och son på 1950-talet. De står på en brygga vid en sjö och pappa siktar mot skyn med sitt hagelgevär. Hans son har ett något mindre gevär och försöker göra som sin pappa. En roddbåt är förtöjd med ett rep och en sump syns ligga i vattnet. En gammal mjölkkruka som man gjort små hål i för att den ska ligga under vattnet. Häri la man en del av fisken man fångade. Antingen använde man den senare för agn eller så behövde man ett litet större antal fiskar, kanske för försäljning. 1956

Nils Poppe , 1908-2000 skådespelare. Bilden tagen när Poppe ställde upp på ett hemma hos reportage i sitt hem Danneryds krog i Danderyd 1956. Bakom Poppe på skåpet står en statyett eller någon typ av pris, förmodligen har Poppe fått den för att uppmärksamma den väldigt populära och framgångsrika revyn som blev något av Poppes genombrott. Bilden på statyetten föreställer Poppe leende klädd i kostym och fluga med en kubb på huvudet. Under armen har han en lådkamera. Bilden är tagen i samband med revyn Lorden från gränden som gick på Södra Teatern i Stockholm 1947 där han gjorde rollen som kanonfotografen Tiburtius Pettersson.

Volvo PV 444. Bilmodellen tillverkades av Volvo mellan åren 1944 och 1957 och anses vara svenskarnas folkbil av döma av dess stora popularitet och hur många som tillverkades. Totalt gjordes 196005 stycken av bilmodellen. Bilens egenskaper marknadsfördes med rymligt bagageutrymme, rostskydd, bäddbar och Volvo Service. Här en man i trädgården med en Volvo PV 444 på uppfarten.

Matchen mellan Malmö FF och IK Sleipner 9 oktober 1938. Bilden visar Sleipners målvakt i det ögonblick då Malmö gör sitt första mål. Det blev inte hans lyckligaste sekvens den dagen. Sleipner var vid den här tiden ett etablerat lag i svensk fotboll, med sin bas i arbetarstadsdelen runt Norra Promenaden i Norrköping. Klubben grundades 1903 och hade en tydlig lokal förankring. Under 1930‑talet utvecklades Sleipner till ett av landets mest konkurrenskraftiga lag, med flera spelare som senare fick betydelse även i landslaget. Malmö FF vann till slut matchen med 3-2.

Gösta Gierow (1931-2011) svensk målare och grafiker 1958

Olav Gerthel , 1915-1981 svensk operasångare, viskompositör och skådespelare. Bilden tagen 1959, året då han slog igenom med sin Vårvisa och blev radiofavorit och låg på svenska hitlistor i fyra månader. Sverige 1959

Tetra Pak. På den nystartade företaget Tetra Pak demonstreras den nya förpackningen i form av en tetraeder. Förpackningen som tillverkas av ett blandmaterial av papper och plast, gjordes i en cylinder av fyrkantig kartong. Den fylls med mjölk och försluts i maskinen som kniper ihop ändarna vinkelrätt mot varandra. Mjölkförpackningar av den här typen kallades tetra eller tetror. Förpackningen var starten till imperiet Tetra Pak som därefter dominerade förpackningsindustrin för sk. våta varor. Uppfinnare av tetran var Erik Wallenberg men bakom företaget låg Ruben Rausing. Här en ung kvinna på företaget som visar hur väl de udda formade mjölkförpackningarna går att packa på ett platsbesparande vis. 1951

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Här 1987 vid forskningsfartyget Altair som användes som bas vid flera av Franzéns expeditioner under 1970- och 1980-talen. Detta år 1987 började fartyget segla under Kungliga tekniska högskolans flagg. Fartyget som var byggt i mahogny och teak användes vid nästa stora fynd året därpå 1988 av passagerarfartyget S/S Hansa som torpederades under det andra världskriget.

Anders Franzén (1918-1993) Svensk marintekniker och amatörforskare, professor. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Han är fotograferad i sin lägenhet på Sankt Eriksplan 1 där han bodde 1964.

Ragnar af Geijerstam (1901-1946) svensk författare, manusförfattare och översättare. Här tillsammans med sin fru Brita af Geijerstam (1902-2003) Svensk författare, översättare och danspedagog och deras barn 40-tal