En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna. På bilden syns en ung flicka stå bredvid polisen för att fråga något.
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
Trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan 1954. Han står mitt i korsningen och visar tecken att stanna eller köra. Bilden publicerad i tidningen Se nr 37 1954 med bildtexten: Stadens melodi . en symfoni för brusande trafikorgel med spårvagnar och ambulanssirener som sollister. En del tjusas av den, andra får ont i nerverna. Staden har 706 spårvagnar, 219 tunnelbanevagnar, 188 trådbussar, 900 råoljebussar, 999 taxibilar, 53000 privatbilar, 18000 motorcyklar. 1750 poliser hjälper till att dribbla er igenom köerna med benen kvar."
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
En trafikpolis dirigerar trafiken i korsningen Klarabergsgatan och Vasagatan i Stockholm 1954. I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna. På bilden syns bilar, lastbilar, cyklister och spårvagnar samsa om utrymmet på gatan.
En trafikpolis dirigerar trafiken på Vasagatan i Stockholm 1954. Korsningen Vasagatan och Kungsgatan kallades redan på tidigt 1900-tal för "Stockholms oroligaste hörn". I folkmun och äldre barnvisor blev trafikpolisen känd som "polisen som mitt i gatan står" i den klassiska barnvisan "Här är polisen". Innan de automatiska trafikljusen tog över helt dirigerade trafikpolisen fordonsflödet i de stora korsningarna med hjälp av armrörelser (så kallade polismans tecken). De bar ofta långa, vita handskar eller vita manschetter för att armrörelserna skulle synas så tydligt som möjligt för förarna.
Snöröjning på ett hustak på Banérgatan 10 i Stockholm. Roséns plåtslageri har åtagit sig snöskottningen den här vintern 1942 och den i företaget anställde Svante Pettersson skottar av snön från taket. Med ett imponernade säkerhetstänk för den här tiden fäster han en säkerhetslina i ett fäste på taket med samma lina runt sin egen midja.
Snöröjning på ett hustak på Banérgatan 10 i Stockholm. Roséns plåtslageri har åtagit sig snöskottningen den här vintern 1942 och en anställd förbereder sig för arbetet på taket. Med ett imponernade säkerhetstänk för den här tiden fäster han en säkerhetslina i ett fäste på taket med samma lina runt sin egen midja.
Snöröjning i Stockholm 1942. Detta år och vinter räknade man med att cirka 6000 personer var sysselsatta med snöskottning. De många fastigheterna i Stockholms innerstad behövde sakkunnigt folk och Fru Aina Rosén på hennes och makens plåtslageri betalar ut lön till sina anställda snöskottare. De syns på företagets kontor där de mottar betalningen direkt i handen.
Fika 1942. Fyra gubbar runt ett bord sitter och dricker kaffe på en rast i arbetet. Med ytterkläderna på sitter dom på ett kafé där inredningen är enkel, endast en förmaning på väggen: Spirituosa får icke förtäras inom lokalen. Bilden tagen i Stockholm 1942 och de fyra männen är ett snöskottargäng som skottar taken i Stockholms innerstad. Svante Pterrsson, Martin Dahlberg, Göte Gustafsson och Evert Kindborg.
Ett par vid det lutande tornet i Pisa på 1950-talet. Ett av Italiens mest kända sevärdheter. Tornet, byggt på 1100‑talet som en del av stadens katedralområde, lutar på grund av den mjuka marken under fundamentet. Under 1950‑talet växte massturismen i Italien snabbt, och Pisa blev ett populärt resmål.
Rullskridskor blir populärt på 1970-talet och Roller-In disco på Västgötagatan 16 i Stockholms är ett av flera ställen där man kunde hyra och åka skridskor till discomusik. Sverige 1970-tal
Rullskridskor blir populärt på 1970-talet och Roller-In disco på Västgötagatan 16 i Stockholms är ett av flera ställen där man kunde hyra och åka skridskor till discomusik. Sverige 1970-tal
Oxdansen 1957. En dans och visuell underhållning inte olik den så kallade buskishumorn. Den har en gammal tradition och har roat åskådare i över 200 år. I Oxdansen är inte fotarbetet i fokus. Istället har händerna en avgörande roll. Oxdansen dansas oftast av två män och åskådliggör en träta mellan dem. Händerna visar tydligt hur kombattanterna ger varandra örfilar, brottas och kanske tydligast, gör allehanda grimaser. Klassikern att räcka lång näsa ingår förstås. Oxdansens ursprung är okänt men melodin i 2/4 takt känner nog många igen.
Kristoffersson har fångat ögonblicket då dansen pågår som bäst och männen verka försöka överträffa varandra i gester och grimaser. Året är 1957.
Far och son på 1950-talet. Pappa gör rent piporna på hagelgeväret medan pojken ser på. Pojken har en keps på sig med oljebolaget BP s klassiska logga på.
Far och son på 1950-talet. De står på en brygga vid en sjö och pappa siktar mot skyn med sitt hagelgevär. Hans son har ett något mindre gevär och försöker göra som sin pappa. En roddbåt är förtöjd med ett rep och en sump syns ligga i vattnet. En gammal mjölkkruka som man gjort små hål i för att den ska ligga under vattnet. Häri la man en del av fisken man fångade. Antingen använde man den senare för agn eller så behövde man ett litet större antal fiskar, kanske för försäljning. 1956
Tetra Pak. På den nystartade företaget Tetra Pak demonstreras den nya förpackningen i form av en tetraeder. Förpackningen som tillverkas av ett blandmaterial av papper och plast, gjordes i en cylinder av fyrkantig kartong. Den fylls med mjölk och försluts i maskinen som kniper ihop ändarna vinkelrätt mot varandra. Mjölkförpackningar av den här typen kallades tetra eller tetror. Förpackningen var starten till imperiet Tetra Pak som därefter dominerade förpackningsindustrin för sk. våta varor. Uppfinnare av tetran var Erik Wallenberg men bakom företaget låg Ruben Rausing. Här en ung kvinna på företaget som visar hur väl de udda formade mjölkförpackningarna går att packa på ett platsbesparande vis. 1951
Kung Gustaf V 90-årsdag 1948. Kung Gustaf den V , 1858-1950 , i mitten. Från vänster övre raden: Prins Wilhelm, Prinsessan Birgitta, kronprins Gustaf Adolf, Prinsessan Margaretha, Grevinnan Maria Bernadotte.
Prinsessan Sibylla, Prins Oscar. Prinsessan Désirée, Prins Carl Gustaf och Prinsessan Christina
Kung Gustaf V 90-årsdag 1948. Kung Gustaf den V , 1858-1950 , i mitten. Från vänster övre raden: Prins Wilhelm, och kronprins Gustaf Adolf.
Till vänster kung Fredrik IX av Danmark, till höger kung Olav V av Norge. Bilden är signerad Jaeger, vilket var en ateljé i Stockholm.
Olof Palme , 1927-1986
svensk socialdemokratisk politiker, socialdemokraternas partiledare samt statsminister
Ett bildreportage publicerat i Allers nr 35 1969 Åke Cyrus
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i Internationella olympiska kommitten. Här till höger i varma skor under de Nordiska skidspelen i Stockholm 1909. Till vänster Lord Desborough, engelsk idrottsman och också medlem i Internationella olympiska kommitten.
