Slaktaren Gunnar E. Lindkvist från Sangis leder ko i området nära Torneälv som detta år svämmat över och lämnat ett meterhögt islager på omgivande stränder. Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Bilden publicerad i tidningen Se nr 24 1944.

Slaktaren Gunnar E. Lindkvist från Sangis leder ko i området nära Torneälv som detta år svämmat över och lämnat ett meterhögt islager på omgivande stränder. Översvämningen i Tornedalen 1944. Den 20 maj 1944 steg vattnet under vårfloden i Torne älv i Norrbotten långt över det normala vattenstånden, på sina ställen up till 4 ½ meter. Isblock och ismassor svämmade över älven och översvämmade intilliggande åkrar och marker. Man evakuerade befolkningen i åtta gårdar. Bilden publicerad i tidningen Se nr 24 1944.

Rendråpsaffären antar jätteformat. Så lyder rubriken i reportaget publicerat i Se nr 26 1944. En antal samer dömdes till fängelse och straffarbete för bland annat något som kallas renmord. De åtalade bland annat han som beskrivs som "ligaledaren" Lars Blind samt övriga åtalade från samefamiljen Hurri är på väg till tingslokalen i Karesuando. De måste passerara Torneälv med färjan. Se hela reportaget KG274715

Rendråpsaffären antar jätteformat. Så lyder rubriken i reportaget publicerat i Se nr 26 1944. En antal samer dömdes till fängelse och straffarbete för bland annat något som kallas renmord. De åtalade bland annat han som beskrivs som "ligaledaren" Lars Blind samt övriga åtalade från samefamiljen Hurri är på väg till tingslokalen i Karesuando. De måste passerara Torneälv med färjan.

Malmfälten (ibland kallade lappländska malmfälten) är det klassiska namnet på det stora järnmalmsbrytningsområdet i norra Sverige. Det ligger i Norrbottens län, i landskapet Lappland (det som traditionellt kallas Norrlands inland). Orter och samhällen som ingår i Malmfälten; Kiruna, Gällivare, Malmberget, Svappavaara, Kosavaara, Tuolluvaara, Jukkasjärvi i Norrbottens län. Bilden tagen på 1960-talet i ett dagbrott med grävmaskiner och dumprar syns arbeta.

Malmfälten (ibland kallade lappländska malmfälten) är det klassiska namnet på det stora järnmalmsbrytningsområdet i norra Sverige. Det ligger i Norrbottens län, i landskapet Lappland (det som traditionellt kallas Norrlands inland). Orter och samhällen som ingår i Malmfälten; Kiruna, Gällivare, Malmberget, Svappavaara, Kosavaara, Tuolluvaara, Jukkasjärvi i Norrbottens län. Bilden tagen på 1960-talet i ett dagbrott med grävmaskiner och dumprar syns arbeta.

Malmfälten (ibland kallade lappländska malmfälten) är det klassiska namnet på det stora järnmalmsbrytningsområdet i norra Sverige. Det ligger i Norrbottens län, i landskapet Lappland (det som traditionellt kallas Norrlands inland). Orter och samhällen som ingår i Malmfälten; Kiruna, Gällivare, Malmberget, Svappavaara, Kosavaara, Tuolluvaara, Jukkasjärvi i Norrbottens län. Bilden tagen på 1960-talet i ett dagbrott med grävmaskiner och dumprar syns arbeta.

Människor på stranden en sommardag på 1960-talet. Bilden tagen i Norrbottens län.

Malmfälten (ibland kallade lappländska malmfälten) är det klassiska namnet på det stora järnmalmsbrytningsområdet i norra Sverige. Det ligger i Norrbottens län, i landskapet Lappland (det som traditionellt kallas Norrlands inland). Orter och samhällen som ingår i Malmfälten; Kiruna, Gällivare, Malmberget, Svappavaara, Kosavaara, Tuolluvaara, Jukkasjärvi i Norrbottens län. Bilden tagen på 1960-talet i ett dagbrott med grävmaskiner och dumprar syns arbeta.

Malmfälten (ibland kallade lappländska malmfälten) är det klassiska namnet på det stora järnmalmsbrytningsområdet i norra Sverige. Det ligger i Norrbottens län, i landskapet Lappland (det som traditionellt kallas Norrlands inland). Orter och samhällen som ingår i Malmfälten; Kiruna, Gällivare, Malmberget, Svappavaara, Kosavaara, Tuolluvaara, Jukkasjärvi i Norrbottens län. Bilden tagen på 1960-talet i ett dagbrott där en man arbetar med att aptera sprängladdningar.

Malmfälten (ibland kallade lappländska malmfälten) är det klassiska namnet på det stora järnmalmsbrytningsområdet i norra Sverige. Det ligger i Norrbottens län, i landskapet Lappland (det som traditionellt kallas Norrlands inland). Orter och samhällen som ingår i Malmfälten; Kiruna, Gällivare, Malmberget, Svappavaara, Kosavaara, Tuolluvaara, Jukkasjärvi i Norrbottens län. Bilden tagen på 1960-talet i ett dagbrott med grävmaskiner och dumprar syns arbeta.

Ortsnamn på skyltar i en vägkorsning i Norrbotten. Jokkmokk, Porjus, Karesuando, Överkalix, Kiruna, Svappavaara och Malmberget. 1960-tal

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström med en förare på en av Kirunas spårvagnar, som då var världens nordligaste spårväg. Trafiken startade 1907 den smalspåriga spårvägen som en transportväg för gruvarbetarnas resor till och från gruvan.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström vid en av Kirunas spårvagnar, som då var världens nordligaste spårväg. Trafiken startade 1907 den smalspåriga spårvägen som en transportväg för gruvarbetarnas resor till och från gruvan.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden syns Hjalmar Nyström hos fotografen Borg Mesch, född 17 december 1869, död 20 oktober 1956. Han var något av en fotografpionjär och är känd för sina bilder av nybyggarsamhället Kiruna och rallare.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. Bilden tagen i centrala Kiruna med gruvan synlig i bakgrunden

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström som i bildtexten benämns "Unge kommunalpampen" tillika Barnens-dags-general med landsfiskal Walter Ericsson till vänster som dess redaktör. På trappan till Kiruna distriks Landsfiskalskontor.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström. Bildtexten: Om sikten är riktigt god kan Hjalmar Nyström och andra Kiruna-bor se till "stadsberget" i Kebnekajse.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.

Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.

Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.

Norrbotten 1944. Tre soldater står vid vägkanten en vårvinterdag och ser på när busschauffören lastar cyklar på bussens lastfäste. Skylten mot Pajala syns och torde vara dess slutstation. Under det andra världskriget rådde bränslebrist och bussen drivs med gengas. Det var vanligt att säckarna med kol förvarades på bilar och bussars takräck. Bilden tagen i närheten av Torne älv i Tornedalen som vid den här tiden drabbats av en våldsam översvämning. En av soldaterna står på ett stort isblock som vattnet fört med sig långt från älvfåran. Sverige 1944

Bertil Perrolf (1917-2004) Svensk radioman Här i Karungi Norrbotten med en mikrofon sänder han radioprogrammet Skivor till kaffet 1975 Skivor till kaffet sändes från 1957 och fram till 1993

Radiotekniker sitter vid ett fönster och pratar i telefon under radioprogrammet Skivor till kaffet som den här gången är i Karungi Norrbotten 1975 Skivor till kaffet sändes från 1957 och fram till 1993 Bertil Perrolf (1917-2004) Svensk radioman