Veteranbil på 1930-talet. Ett par i en bil från 1899 med nyfikna människor runt den. Tillverkad av den franska biltillverkaren Parisienne kallad Parisienne Victoria combination. Den ägdes ursprungligen av fabrikör Alfred Hahn. Han blev den förste körkortsinnehavaren i Sverige och fick sitt körkort utfärdat den 23 maj 1902. Bilen registrerades 1908 som T 21 och skänktes till Tekniska museet 1926 tillsammans med det äldsta i Sverige kända "tillstånd att framföra automobil" utfärdat i Örebro för Alfred Hahn och denna bil. Den första svensktillverkade bilen byggdes 1895 av Vagnfabriken i Eskilstuna. Farbrikör G. Eriksson i Södertälje var också tidig bilbyggare. Byggde autombiler från 1897. Vabis första bil kom ut år 1901. Stockholm Sverige 1930-talet För mer information om denna bil: https://digitaltmuseum.se/021026304939/personbil
Henry Ford. En amerikansk biltillverkare och industriman som skapade Ford Motor Company och var bland dem som började använda det löpande bandet inom verkstadsindustrin. Född den 30 juli 1863, död 7 april 1947.
Här syns han köra sin Quadricycle på en gata i Detroit den 29 november 1905. Bilen var Henry Fords första bilkonstruktion som bara tillverkades i ett exemplar. Den drevs av en tvåcylindrig motor på 4 hk. En bil utan kaross med enkla cykelhjul där kraften från motorn till slut överfördes med en kedja till bakhjulet.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här iförd speciella solglasögon för att förhindra snöblindhet.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna och syns på bilden packa ryggsäcken.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här iförd speciella solglasögon för att förhindra snöblindhet.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här sitter hon på stegen till sin väderstation, en termometerbur där hon har termometrar, som ger temperatur och fuktighet, och barometrar som bestämmer lufttrycket mm.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Anna-Lisa skidar flera kilometer från väderstationen in i fjällvärlden för att göra väderobservationerna.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Bildtexten lyder: Istjocklek och mycket annat mäts flera kilometer från station och sju månader om året.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Bildtexten lyder: Ute på gårdsplanen står dessa mätinstrument med termometrar som sticks ned i nederbörden. Sex gånger per dygn, i ur och skur, värme och köld, måste hon göra detta.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm.
Bilägare på 1950-talet. En man i sin bil. En Austin A 90 Atlantic årsmodell 1950 med registreringsnummer A51517. Bilen tillverkad av den brittiska biltillverkaren Austin. Modellen var från början inriktad att säljas på den amerikanska marknaden. Den hade en öppen kaross, cabriolet med en suflett. Bilen hade en 4-cylindrig bensinmotor, 4 växlar och bakhjulsdrift. Bilden tagen i Sverige på 1950-talet
Bilägare på 1950-talet. En man i sin bil. En Austin A 90 Atlantic årsmodell 1950 med registreringsnummer A51517. Bilen tillverkad av den brittiska biltillverkaren Austin. Modellen var från början inriktad att säljas på den amerikanska marknaden. Den hade en öppen kaross, cabriolet med en suflett. Bilen hade en 4-cylindrig bensinmotor, 4 växlar och bakhjulsdrift. Bilden tagen i Sverige på 1950-talet
Bilägare på 1950-talet. En man i sin bil. En Austin A 90 Atlantic årsmodell 1950 med registreringsnummer A51517. Bilen tillverkad av den brittiska biltillverkaren Austin. Modellen var från början inriktad att säljas på den amerikanska marknaden. Den hade en öppen kaross, cabriolet med en suflett. Bilen hade en 4-cylindrig bensinmotor, 4 växlar och bakhjulsdrift. Bilden tagen i Sverige på 1950-talet
Bilägare på 1950-talet. Ett par i en Austin A 90 Atlantic årsmodell 1950 med registreringsnummer A51517. Bilen tillverkad av den brittiska biltillverkaren Austin. Modellen var från början inriktad att säljas på den amerikanska marknaden. Den hade en öppen kaross, cabriolet med en suflett. Bilen hade en 4-cylindrig bensinmotor, 4 växlar och bakhjulsdrift. Bilden tagen i Sverige på 1950-talet
Per Albin Hansson 1935. Politiker och partiledare för socialdemokraterna. Han levde 1885-1946. Statsminister mellan åren 1932-1936 och 1936-1946. Statsminister Per Albin Hansson fyller 50 År den 28 oktober 1935 ser märkbart rört ut av uppvaktningen och torkar tårarna med en näsduk. Fru Elisabeth står bredvid.
