Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. Poliserna som kommit till platsen i sin polisbil leder honom dit för att sätta sig i baksätet.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman som sett honom eller fått ett tips lägger handen på honom för att få honom att gå till polisbilen. I förgrunden en lite luggsliten man som ser på.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman som försöker få mannen att gå till polisbilen och sätta sig får kämpa lite då mannen motsätter sig det.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman som sett honom eller fått ett tips vandrar stillsamt fram mot mannen med händerna bakom ryggen för att sondera läget.

Händelse vi Stortorget i Gamla stan den 8 april 1978. Kanske mannen som synes vara något överförfriskad tyckte sig ha hittat en avskild plats för sig själv och sin vinflaska på sidan om trappan och ingången till Börshuset, men han hade fel. En polisman lägger handen på honom för att leda honom till polisbilen.

Kiviks Marknad den 24 juli 1936. En av attraktionerna är Atlet-Damen, som egentligen heter Ida Andersson från Helsingborg, född 1899, död 1976. En till synes kraftfull och stark kvinna som visar upp sig för att locka publik inför sitt uppträdande. En man håller upp en skylt med texten Entre 30 öre. 24 juli 1936

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil. En ung man i kostym blir omhändertagen rätt hårt med ett grepp om halsen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen. Poliserna tar om hand ungdomar och de får gå in i en polisbil.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Hötorgskravallerna i Stockholm, augusti 1965. Hötorget var en informell samlingsplats för ungdomar under 1960‑talet. En central mötesplats för ungdomar i Stockholm, oavsett subkultur. Det var vanligt att hänga där, träffa kompisar, lyssna på musik, vänta på att något skulle hända. Lördagen den 28 augusti 1965 utbröt slagsmål mellan olika ungdomsgrupper, mods och raggare. Många helt vanliga ungdomar drogs till platsen när oroligheterna började. Situationen eskalerade till regelrätta kravaller med krossade skyltfönster, stenkastning och anlagda bränder. Under oroligheterna omhändertogs totalt 665 personer av polisen.

Oxdansen 1957. En dans och visuell underhållning inte olik den så kallade buskishumorn. Den har en gammal tradition och har roat åskådare i över 200 år. I Oxdansen är inte fotarbetet i fokus. Istället har händerna en avgörande roll. Oxdansen dansas oftast av två män och åskådliggör en träta mellan dem. Händerna visar tydligt hur kombattanterna ger varandra örfilar, brottas och kanske tydligast, gör allehanda grimaser. Klassikern att räcka lång näsa ingår förstås. Oxdansens ursprung är okänt men melodin i 2/4 takt känner nog många igen. Kristoffersson har fångat ögonblicket då dansen pågår som bäst och männen verka försöka överträffa varandra i gester och grimaser. Året är 1957.

Uppvisning av Skördedans på 1950-talet. Uppställning inför utförandet av den traditionella karaktärsdansen "Skördedans". Kavaljeren ses med en lie vilande på vänster axel och damen med en räfsa på höger axel, i enlighet med dansens klassiska utgångsställning. Dansen, som är känd i både Sverige och Finland sedan det sena 1800-talet, har en koreografi som efterliknar manuellt jordbruksarbete. Rekvisitan utgörs av tidstypiska arbetsredskap: kavaljerer utrustade med liar och damer utrustade med träräfsor.

På leksaksavdelningen på 1950-talet. Interiören från varuhuset visar hyllor med bland annat indianer och cowboyfigurer, förpackningar med Schuco-leksaker, träleksaker och dockor. Flickan vid disken får hjälp av expediten att se på en större flickdocka. Tillverkarens logotype på dockans kartong på disken berättar att den är tillverkad av det tyska företaget Schildkröt. Världens äldsta företag för framställning av dockor med en oavbruten produktion alltsedan 1896. Varumärket är en sköldpadda. 1952

Vid radioapparaten på 1950-talet. En kvinna med en pojke vid en radioapparat av märket Philips. Dom lyssnar tillsammans på radioutsändningen från kanalen dom valt att lyssna på. Genom att vrida på ratten ställer man in rätt radiofrekvens och ovanför syns detaljer och namn på vilken station eller stad radioutsändningen är inställd på. Förutom FM utsändningar lyssnade man även på utlandets radio på långvåg. Ovanpå radioapparaten står en liten skivspelare från tillverkaren His Masters Voice. Sverige 1955

Svenska dagbladets depeschbyrå på Birger Jarlsgatan 10. Här låg inte tidningens redaktion utan det var en separat centralt belägen affärslokal och butik där man kunde man köpa prenumeration och annonser, köpa biljetter till teater, konserter och idrottsevenemang. Man gör reklam för Vasateaterns scenkomedi Barfota i parken och Knäpp upp-revyn Ta av dej skorna, båda hade premiär 1965.

Hemma hos skådespelarna och det gifta paret Alf Kjellin och Karin Nordgren. Ett reportage publicerat i Filmjournalen nr 25-26 1946. Reportaget som är gjort i deras Stockholmshem med bilder på deras 4-årige son Ole. Man får veta att paret snart ska lämna Sverige för Hollywood då Kjellin blivit "upptäckt" och fått ett kontrakt med ett filmbolag.

Karin Nordgren. Skådespelerska (1919-2001) Hon vattnar blommorna 1946. Olika krukväxter står i en blomlåda vid fönstret och hon vattnar dem med en vattenkanna. Karin Nordgren var vid tiden då bilden togs gift med skådespelaren Alf Kjellin.

Vid radioapparaten 1946. Skådespelerskan Karin Nordgren (1919-2001) med sin son Ole vid en radioapparat av märket Philips. Dom lyssnar tillsammans på radioutsändningen från kanalen dom valt att lyssna på. Genom att vrida på ratten ställer man in rätt radiofrekvens och ovanför syns detaljer och namn på vilken station eller stad radioutsändningen är inställd på. Förutom FM utsändningar lyssnade man även på utlandets radio på långvåg. Karin Nordgren var när bilden togs, gift med skådespelaren Alf Kjellin. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 25-26 1945.

Far och son på 1950-talet. Pappa gör rent piporna på hagelgeväret medan pojken ser på. Pojken har en keps på sig med oljebolaget BP s klassiska logga på.

Far och son på 1950-talet. De står på en brygga vid en sjö och pappa siktar mot skyn med sitt hagelgevär. Hans son har ett något mindre gevär och försöker göra som sin pappa. En roddbåt är förtöjd med ett rep och en sump syns ligga i vattnet. En gammal mjölkkruka som man gjort små hål i för att den ska ligga under vattnet. Häri la man en del av fisken man fångade. Antingen använde man den senare för agn eller så behövde man ett litet större antal fiskar, kanske för försäljning. 1956