Kvinnliga elever från den klassiska Märthaskolan i Stockholm, där man utbildade sömmerskor och skräddare med inriktning på högklassigt dammode. Skolan fick sitt namn efter den svenska prinsessan Märtha. De är fotograferade I Ulriksdals slottspark. Antingen är det risk för dåligt väder eller också är paraplyerna ett kreativt inslag i bilden. Publicerad i Svensk damtidning nr 39 1954.
Flora margarin. En produkt som lanserandes 1965 och var det första bredbara margarinet i Sverige. Det kunde lättare bres på smörgåsen trots att man tagit det direkt från kylskåpet. Förpackningen var designad av Carl-Arne Breger. 1972
Festligt på 1940-talet. En grupp kvinnor har klätt ut sig till allt från helt vanliga karlar i kostymer och slips till barockmänniskor. Bilden som är tagen under tiden för det andra världskriget förklarar varför en av kvinnorna klätt ut sig till den tyske nazistledaren Adolf Hitler. 1940-talet
Margit Carlqvist. (f. 1932) Svensk skådespelerska. Hennes storhetstid var på 1950-talet då hon ofta hade roller som vackra kvinnor som förför män, ett fack hon snart tröttnade på. Här i en fladdermusfåtölj 1955. Fåtöljen kom att bli en symbol för ungdomsuppror mot en föräldrageneration som ansåg att ungdomar ska sitta ordentligt. Dess namn har ursprung från dess särpräglade useende och form. En smart konstruktion där ett sytt tygöverdrag träs över en ställning av metall som var enkel att vika ihop och lätt att bära. Skapad av två unga Argentinska arkitekter Juan Kurchan och Jorge Ferrari Hardoy och spanjoren Antonio Bonet på 1930-talet. Den döptes till BKD som är de tre skaparnas initialer men ansågs svårsåld, förmodligen för dess futuristiska design. Amerikanen Hans Knoll återintroducerade fåtöljen 1947 och den blev en internationell bästsäljare. Bilden publicerad i boken Hon kameran och jag 1955 på sidan 125
En man klädd i Svenska flottans uniform 1942. Han bär det traditionella märket på båtmössan för svenska sjöofficerare och sjömän i flottan; en krönt örn med utbredda vingar och en krona ovanför.
Blåjackor. Svensk långfilm från 1945. Här skådespelerskan Cécile Ossbahr ( 14 oktober 1920 - 2012) som medverkande i filmen som dansare. Pansarkryssaren Fylgia som låg för ankar i Näsbyviken i Täby användes som plats för en del av scenerna som filmades. Hon är klädd i den klassiska svenska sjömansdräkten med texten på mössan Kungliga sjökrigsskolan och balanserar vid en av fartygets livbåtar.
I köket 1960. Det ser inte bättre ut än att hon bränt sig lite på fingrarna när hon tagit ut det varma fatet ur ugnen. Han står bredvid och ser fundersamt på. Sverige
Man häller ned kol i ett gengasaggregat i bilen 1940.
På grund av brist på drivmedel hade gengasen en stor betydelse för att hålla transporterna rullande.
Gengas ( Generatorgas ), är en gas som uppstår vid ofullständig förbränning av trä eller kol, och användes för att driva fordon. Sverige 1940
I Klarakvarteren 1942. Två amerikanska bilar; Chevrolet Imperial -38 närmast i bild och Chevrolet Master De Luxe Coach -39. Båda bilarna har gengasaggregat påmonterat. På grund av brist på drivmedel under andra världskriget hade gengasen en stor betydelse för att hålla transporterna rullande.
Gengas ( Generatorgas ), är en gas som uppstår vid ofullständig förbränning av trä eller kol, och användes för att driva fordon. Bilden som är tagen i Klarakvarteren i Stockholm där flera av de största dags- och kvällstidningarna hade sina redaktioner. Man ser chaufförer lasta bilarna med nytryckta tidningar för utkörning. Året är 1942.
Tappa inte sugen 1947. I filmstudion i Filmstaden Råsunda spelar SF in Nils Poppes film Tappa inte sugen. En av de många dansarna i filmen fördriver väntetiden mellan tagningarna med att sy något som syns i hennes händer. Filmen hade Sverigepremiär den 22 december 1947.
Tappa inte sugen 1947. I filmstudion i Filmstaden Råsunda spelar SF in Nils Poppes film Tappa inte sugen. De många kvinnliga dansarna i filmen fördriver väntetiden mellan tagningarna med att handarbeta, sticka och virka. Filmen hade Sverigepremiär den 22 december 1947.
Ung flicka på beredskapsarbete och utbildning i mjölkning. Här stoppar hon strumpor efter arbetet på godset Antuna vid Rotebro. Bilden publicerad i Se nr 20 1940
Stövlar i rad och arbetskläder på klädkrokar efter en dags utbildning i mjölkning. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 i ett reportage om unga kvinnor i beredskapsarbete på godset Antuna vid Rotebro.
Ung flicka på beredskapsarbete och utbildning i mjölkning på Antuna gods vid Rotebro. Bilden publicerad i Se nr 20 1940 där bildtexten lyder: Med maskiner allena skötes dock inte mjölkningen. Eftermjölkningen måste ske för hand, vilket kräver ett gott handlag.
Beredskapsarbete 1940. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här unga stockholmskvinnor som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 10.
Ung flicka på beredskapsarbete och utbildning i mjölkning.
Här i ladugården där kon Blenda blir ryktad och rengjord. Bilden publicerad i Se nr 20 1940.
Unga flickor på beredskapsarbete och utbildning i mjölkning. Publicerad i ett bildreportage om beredskapsarbetet kvinnorna deltog i under det andra världskriget. Sverige Februari. 1940
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här en ung stockholmskvinna som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Efter en tröttsam arbetsdag njuter hon av de sista kaffedropparna vid köksbordet. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 11.
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här unga stockholmskvinnor som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Bildtexten lyder: Där gingo tre trallande jäntor, nynnande fotografen, när han tog den här bilden. De unga damernas klädedräkt skvallrar sannerligen inte om någon kvinnlig fåfänga, men koketteri passar inte alls ihop med den lantliga miljön. Flickorna ta jobbet på fullaste allvar. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 12.
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Hären ung stockholmskvinna som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Humöret är på topp och flickan har lekt i snön och fått snö i ansiktet. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 11.
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här unga stockholmskvinnor som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Bildtexten lyder: Ibland förklaras det krig i beredskapslägret, men det är i all vänskaplighet och offret för mulningen ser ju knappast lidande ut under proceduren. Nästa gång blir det hennes tur att ge igen, och eftersom det sker under skämt och glam är det ingen som tappar humöret. Gott kamratskap är a och o i detta beredskapsläger som i alla andra. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 11.
Ung flicka på beredskapsarbete och utbildning i mjölkning.
Här i ladugården syns Stockholmsflickan Anna-Greta Johansson vara igång med mjölkningen. Verkmästare Gunnar Hilding visar hur mjölkmaskinen fungerar. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940
Sverige Februari. 1940
