Vid radioapparaten på 1950-talet. En kvinna med en pojke vid en radioapparat av märket Philips. Dom lyssnar tillsammans på radioutsändningen från kanalen dom valt att lyssna på. Genom att vrida på ratten ställer man in rätt radiofrekvens och ovanför syns detaljer och namn på vilken station eller stad radioutsändningen är inställd på. Förutom FM utsändningar lyssnade man även på utlandets radio på långvåg. Ovanpå radioapparaten står en liten skivspelare från tillverkaren His Masters Voice. Sverige 1955
Vid radioapparaten 1946. Skådespelerskan Karin Nordgren (1919-2001) med sin son Ole vid en radioapparat av märket Philips. Dom lyssnar tillsammans på radioutsändningen från kanalen dom valt att lyssna på. Genom att vrida på ratten ställer man in rätt radiofrekvens och ovanför syns detaljer och namn på vilken station eller stad radioutsändningen är inställd på. Förutom FM utsändningar lyssnade man även på utlandets radio på långvåg. Karin Nordgren var när bilden togs, gift med skådespelaren Alf Kjellin. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 25-26 1945.
Georg Eliasson
(1905-1973)
Svensk radioman och sångtextförfattare, kallades för Tuppen, 1953
Här i radioprogrammet Värdshuset Tuppen med Yngve Stoor
(1912-1985) svensk sångare
Sverige Januari. 1953
Georg Eliasson
(1905-1973)
Svensk radioman och sångtextförfattare, kallades för Tuppen, 1953
Här i radioprogrammet Värdshuset Tuppen
Sverige Januari. 1953
Hon lyssnar på radioapparaten på 1950-talet. En kvinna i hemmet sitter och lyssnar på radio. Radioapparaten är rätt stor och tillverad av Centrum radio. Radion har vred på framsidan för att man skulle kunna justera volymen och vilken radiostation man ville lyssna på. 1956
År 1969 skrev Turi Widerøe flyghistoria genom att bli den första kvinnliga piloten som anställdes av ett stort västerländskt kommersiellt flygbolag. Hon började på Scandinavian Airlines (SAS) vid en tidpunkt då cockpiten nästan uteslutande var en manlig domän och blev snabbt en internationell ikon för jämställdhet i luften.
Avbildad i cockpiten och i det öppna fönstret på Convair 440 Metropolitan Tor Viking. Widerøes resa började som förste styrman innan hon senare fick sina ränder som kapten. Hennes genombrott var inte bara en lokal bedrift; det skapade globala rubriker och bevisade att "flygets guldålder" äntligen var redo för ett kvinnligt perspektiv vid spakarna. Bilden tagen 1968
Turi Widerøe föddes den 23 november 1937 i Oslo. Hon lever fortfarande och är nu 88 år gammal.
Efter sin pionjärtid som pilot har hon haft en framgångsrik civil karriär inom helt andra områden:
Hon arbetade som journalist och programledare på NRK (norsk tv och radio) mellan 1980 och 1986.
Hon var redaktör på bokförlaget Gyldendal och arbetade senare som informationschef på både Oslo Nye Teater och Riksteatret.
Hon fortsatte sina studier och tog en magisterexamen i historia från Oslo universitet 1998, följt av ytterligare en magisterexamen från Tromsø universitet 2006.
Hennes uniformer visas idag som historiska föremål på både Norsk Luftfartsmuseum i Bodø och Nasjonalt Luft- och Rymdmuseum i Washington, D.C.
År 1969 skrev Turi Widerøe flyghistoria genom att bli den första kvinnliga piloten som anställdes av ett stort västerländskt kommersiellt flygbolag. Hon började på Scandinavian Airlines (SAS) vid en tidpunkt då cockpiten nästan uteslutande var en manlig domän och blev snabbt en internationell ikon för jämställdhet i luften.
Avbildad i cockpiten och i det öppna fönstret på Convair 440 Metropolitan Tor Viking. Widerøes resa började som förste styrman innan hon senare fick sina ränder som kapten. Hennes genombrott var inte bara en lokal bedrift; det skapade globala rubriker och bevisade att "flygets guldålder" äntligen var redo för ett kvinnligt perspektiv vid spakarna. Bilden tagen 1968
Turi Widerøe föddes den 23 november 1937 i Oslo. Hon lever fortfarande och är nu 88 år gammal.
Efter sin pionjärtid som pilot har hon haft en framgångsrik civil karriär inom helt andra områden:
Hon arbetade som journalist och programledare på NRK (norsk tv och radio) mellan 1980 och 1986.
Hon var redaktör på bokförlaget Gyldendal och arbetade senare som informationschef på både Oslo Nye Teater och Riksteatret.
Hon fortsatte sina studier och tog en magisterexamen i historia från Oslo universitet 1998, följt av ytterligare en magisterexamen från Tromsø universitet 2006.
Hennes uniformer visas idag som historiska föremål på både Norsk Luftfartsmuseum i Bodø och Nasjonalt Luft- och Rymdmuseum i Washington, D.C.
Ejnar Haglund
(1905-1991)
Svensk latinist och radio- och TV-personlighet.
Han kallades ofta "mannen som vet allt" eller "allvetaren",
Här med en Polyphon, plåtskivespeldosa 1939
Anita Lindblom , svensk sångerska och en av Sveriges mest populära artister under 1960-talet. Här tar emot priset Hederskeppet av Radio Nords medarbetare Kaj Karlholm. Radioprogrammet De tio var en av Radio nords topplistor och Anita var dess första etta på listan med melodin Sånt är livet. Radio Nord sände populärmusik och reklam dygnet runt från Mars 1961. 1962 antog riksdagen en lag som gjorde Radio Nords verksamhet omöjlig och den 1 Juli 1962 gjordes den sista sändningen.
Rune Halvarsson. 1911-1969. Svensk skådespelare. Han var en av originalmedlemmarna i den svenska sång och showgruppen Vårat gäng, som var enormt populära i radio och revyer från slutet av 1930-talet fram till 1948. Här under en filminspelning 1958
Rune Halvarsson, swedish actor.
TV-pejling 1980. Personer som inte anmälde att de har en tv-apparat blev under 1980 och 1990 talen kontrollerade med tv-pejling. Med en riktantenn fick kontrollören in signalerna i utrustningen som visade om lägenhetsinnehavaren hade en tv utan att ha anmält det till Radiotjänst. Här en man som troligtvis får svårt att prata sig ur den situationen då tv-apparaten står synlig innanför dörren. Tekniken att pejla tv-signaler används inte längre, tv-avgiften betalas numera som skatt. Sverige 1980
Fru Rosa Jacobson har av tidningen Året Runt blivit erbjuden en dag i stan där hon träffar kända personer och blir ompysslad. Hon besöker Radiotjänst och träffar Sven Jerring, går på operan mm. Ett reportage publicerat i Året Runt nr 26 1951.
Sven Jerring , 1895-1979 , svensk radioman, programledare för AB Radiotjänst och Sveriges Radio.
Till vänster står Per-Martin Hamberg (1912-1974) Han var mångårig chef på Radiotjänst och Sveriges television. Dom står i en radiostudion på Radiotjänst med fru Rosa Jacobson som av tidningen Året Runt blivit erbjuden en dag i stan där hon träffar kända personer och blir ompysslad.
Sven Jerring , 1895-1979 , svensk radioman, programledare för AB Radiotjänst och Sveriges Radio.
Till vänster står Per-Martin Hamberg (1912-1974) Han var mångårig chef på Radiotjänst och Sveriges television. Dom står i en radiostudion på Radiotjänst med fru Rosa Jacobson som av tidningen Året Runt blivit erbjuden en dag i stan där hon träffar kända personer och blir ompysslad. Bilden publicerad i Året Runt nr 26 1951.
Fru Rosa Jacobson har av tidningen Året Runt blivit erbjuden en dag i stan där hon träffar kända personer och blir ompysslad. Hon besöker Radiotjänst och träffar Sven Jerring, går på operan mm. Ett reportage publicerat i Året Runt nr 26 1951.
Ett par sitter i sin segelbåt en sommarkväll och lyssnar på den medhavda radion. De har ankrat för natten på en vacker plats och njuter av solnedgången. Sverige 1952
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1962. Nuvarande plats för Sergels Torg. Klarabergsgatan till höger och Hamngatan till vänster. Människor och bilar använder de tillfälliga gatorna och trottoarerna som byggts. Husgavlar är täckta med affischering för Skantic radio tv, Stockholmstidningen, IC, Mazetti mfl.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1962. Nuvarande plats för Sergels Torg. Klarabergsgatan till höger och Hamngatan till vänster. Människor och bilar använder de tillfälliga gatorna och trottoarerna som byggts. Husgavlar är täckta med affischering för Skantic radio tv, Stockholmstidningen, IC, Mazetti mfl.
Kvinna med rammofonskivor 1952. En ung kvinna klädd i en guldfärgad bikini sitter på golvet med ett antal grammofonskivor av typen 78-varvskivor. Bakom henne en radiogrammfon sov var en klassisk radiomöbel där man både kunde spela skivor och lyssna på radio. Modellen heter Kit Gustafsson. Hon blev 1952 vald till sommarens badflicka i en tävling i Filmjournalen.
Kvinna med rammofonskivor 1952. En ung kvinna klädd i en guldfärgad bikini sitter på golvet med ett antal grammofonskivor av typen 78-varvskivor. Bakom henne en radiogrammfon sov var en klassisk radiomöbel där man både kunde spela skivor och lyssna på radio. Modellen heter Kit Gustafsson. Hon blev 1952 vald till sommarens badflicka i en tävling i Filmjournalen.
Kvinna med rammofonskivor 1952. En ung kvinna klädd i en guldfärgad bikini sitter på golvet med ett antal grammofonskivor av typen 78-varvskivor. Bakom henne en radiogrammfon sov var en klassisk radiomöbel där man både kunde spela skivor och lyssna på radio. Modellen heter Kit Gustafsson. Hon blev 1952 vald till sommarens badflicka i en tävling i Filmjournalen.
En ung kvinna vid en Philips resegrammofon och en transistorradio på 1960-talet. Klädd i solhatt, solglasögon och en svalkande dryck i ett glas framför sig.
