Biograf Atena på Rörstrandsgatan 20 i Stockholm 1954. Skådespelaren Birger Malmsten till höger och hans fru Haide Göransson står i kassan, säljer biljett och godis. En biobiljett kostar 1.90 kr. Klockan visar tjugo över 7 på kvällen. En bioaffisch syns sitta uppsatt och det är Ingmar Bergmans film Musik i mörker som visas. Birger Malmsten innehar en av huvudrollerna i filmen. Det finns en uppgift att Birger Malmsten ägde biografen. Filmen hade Sverigepremiär på biograf Grand den 17 januari 1948. Bilden publicerad i tidningen Vi Damer mars 1954.
Krigsflygskolan
F 5 eller F 5 Ljungbyhed var en flygskola inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1926–1998. Förbandsledningen var förlagd i Ljungbyheds garnison vid Ljungbyheds flygplats
Här två soldater som dricker varm dryck och äter smörgås 1955
Cloetta-Mjölk choklad. I en färgannons från 1954 gör Cloetta reklam för sin mjölkchoklad. Företagets klassiska slogan syns; Tag det rätta tag Cloetta. Cloetta etablerades 1862. Publicerad i tidningen Bildjournalen nr 15-16 1954.
Anna-Lisa Vinberg
(1908-1991)
Svensk domare och häradshövding.
1948 utnämndes Vinberg till extra ordinarie hovrättsassessor i Hovrätten för Västra Sverige och blev därigenom Sveriges första kvinnliga hovrättsassessor. 1953 blev hon Sveriges första kvinnliga hovrättsråd och 1962 Sveriges första kvinnliga häradshövding
Här hemma hos 23 November 1953
Anna-Lisa Vinberg
(1908-1991)
Svensk domare och häradshövding.
1948 utnämndes Vinberg till extra ordinarie hovrättsassessor i Hovrätten för Västra Sverige och blev därigenom Sveriges första kvinnliga hovrättsassessor. 1953 blev hon Sveriges första kvinnliga hovrättsråd och 1962 Sveriges första kvinnliga häradshövding
Här hemma hos 23 November 1953
Anna-Lisa Vinberg
(1908-1991)
Svensk domare och häradshövding.
1948 utnämndes Vinberg till extra ordinarie hovrättsassessor i Hovrätten för Västra Sverige och blev därigenom Sveriges första kvinnliga hovrättsassessor. 1953 blev hon Sveriges första kvinnliga hovrättsråd och 1962 Sveriges första kvinnliga häradshövding
Här hemma hos 23 November 1953
Äldre kvinna bakom affärsdisk i en kiosk håller fram en klase bananer, och en kund vid disken håller i ett exemplar av tidningen Svensk Damtidning. På disken finns alla klassiska Marabou choklad, och i bakgrunden står en glassfrys från GB glass i tidstypisk 60-tals look
Sverige 1964
Äldre kvinna bakom affärsdisk i en kiosk håller fram en klase bananer, och en kund vid disken håller i ett exemplar av tidningen Svensk Damtidning. På disken finns alla klassiska Marabou choklad, och i bakgrunden står en glassfrys från GB glass i tidstypisk 60-tals look
Sverige 1964
Äldre kvinna bakom affärsdisk i en kiosk håller fram en klase bananer, och en kund vid disken håller i ett exemplar av tidningen Svensk Damtidning. På disken finns alla klassiska Marabou choklad, och i bakgrunden står en glassfrys från GB glass i tidstypisk 60-tals look
Sverige 1964
Ingemar Johansson. 1932-2009. Svensk idrottsman och boxare. Världsmästare i professionell tungviktsboxning 1959-1960. Under hans storhetstid förekom hans namn och bild på allt från choklad till kläder. Här chokladkakan Knock out som givetvis har en porträttbild på Ingo.
Ingemar Johansson. 1932-2009. Svensk idrottsman och boxare. Världsmästare i professionell tungviktsboxning 1959-1960. Under hans storhetstid förekom hans namn och bild på allt från choklad till kläder. Även läsk bar hans namn som här: Ingo läsk från bryggeriet Nordpolen. Vara.
Rita Biografen i Stockholm på Birger Jarlsgatan 1951
Biografen öppnade 1913 under namnet Vinter-Palatset och 1930 som Rita, 1984 öppnade den igen med namnet Zita.
Godis förr i tiden. En färgannons för Cloettas choklad-dragéer Da Capo. Företagets klassiska slogan Tag det rätta, tag Cloetta syns förstås. Annonsen publicerad 1950
Advertisment for Cloetta chocolate candies 1950.
Annons förr i tiden. En annons för chokladfabriken Mazetti i Malmö och deras choklad Diné Royal som enligt förpackningens text innehåller: En utvald sortering delikata praliner. 1952
Kockums emalj. En antik emaljskylt där företaget annonserar sina hygieniska och praktiska emaljerade kokkärl. Tillgängliga i läckra 50-tals pastellfärger är de numera populära objekt på loppmarknader och auktioner. Förr i tiden användes emaljskyltar för att göra reklam för produkter såsom choklad, cigaretter, smör, kex mm och var uppsatta på järnvägsstationer och butiker. Emaljskyltar var dåtidens reklampelare för företag och hade ibland budskap såsom Marknadens förnämsta. Skyltarna som tillverkades av plåt hade en emaljerad yta vilken var vädertålig och hållbar för utomhusbruk. Känsliga endast för om någon kastade något på dem vilket resulterade i hål på emaljen. I Sverige fanns emaljfabriker där skyltarna tillverkades för hand. På en kupad plåt påförde man först bakgrundens färg i en färg. Den brändes och ovanpå denna användes andra emaljfärger i chabloner för att skapa bokstäver och symboler och skylten brändes igen.
Kockums emalj. En antik emaljskylt där företaget annonserar sina hygieniska och praktiska emaljerade kokkärl. Tillgängliga i läckra 50-tals pastellfärger är de numera populära objekt på loppmarknader och auktioner. Förr i tiden användes emaljskyltar för att göra reklam för produkter såsom choklad, cigaretter, smör, kex mm och var uppsatta på järnvägsstationer och butiker. Emaljskyltar var dåtidens reklampelare för företag och hade ibland budskap såsom Marknadens förnämsta. Skyltarna som tillverkades av plåt hade en emaljerad yta vilken var vädertålig och hållbar för utomhusbruk. Känsliga endast för om någon kastade något på dem vilket resulterade i hål på emaljen. I Sverige fanns emaljfabriker där skyltarna tillverkades för hand. På en kupad plåt påförde man först bakgrundens färg i en färg. Den brändes och ovanpå denna användes andra emaljfärger i chabloner för att skapa bokstäver och symboler och skylten brändes igen.
Kockums emalj. En antik emaljskylt där företaget annonserar sina hygieniska och praktiska emaljerade kokkärl. Tillgängliga i läckra 50-tals pastellfärger är de numera populära objekt på loppmarknader och auktioner. Förr i tiden användes emaljskyltar för att göra reklam för produkter såsom choklad, cigaretter, smör, kex mm och var uppsatta på järnvägsstationer och butiker. Emaljskyltar var dåtidens reklampelare för företag och hade ibland budskap såsom Marknadens förnämsta. Skyltarna som tillverkades av plåt hade en emaljerad yta vilken var vädertålig och hållbar för utomhusbruk. Känsliga endast för om någon kastade något på dem vilket resulterade i hål på emaljen. I Sverige fanns emaljfabriker där skyltarna tillverkades för hand. På en kupad plåt påförde man först bakgrundens färg i en färg. Den brändes och ovanpå denna användes andra emaljfärger i chabloner för att skapa bokstäver och symboler och skylten brändes igen.
Kockums emalj. En antik emaljskylt där företaget annonserar sina hygieniska och praktiska emaljerade kokkärl. Tillgängliga i läckra 50-tals pastellfärger är de numera populära objekt på loppmarknader och auktioner. Förr i tiden användes emaljskyltar för att göra reklam för produkter såsom choklad, cigaretter, smör, kex mm och var uppsatta på järnvägsstationer och butiker. Emaljskyltar var dåtidens reklampelare för företag och hade ibland budskap såsom Marknadens förnämsta. Skyltarna som tillverkades av plåt hade en emaljerad yta vilken var vädertålig och hållbar för utomhusbruk. Känsliga endast för om någon kastade något på dem vilket resulterade i hål på emaljen. I Sverige fanns emaljfabriker där skyltarna tillverkades för hand. På en kupad plåt påförde man först bakgrundens färg i en färg. Den brändes och ovanpå denna användes andra emaljfärger i chabloner för att skapa bokstäver och symboler och skylten brändes igen.
Kockums emalj. En antik emaljskylt där företaget annonserar sina hygieniska och praktiska emaljerade kokkärl. Tillgängliga i läckra 50-tals pastellfärger är de numera populära objekt på loppmarknader och auktioner. Förr i tiden användes emaljskyltar för att göra reklam för produkter såsom choklad, cigaretter, smör, kex mm och var uppsatta på järnvägsstationer och butiker. Emaljskyltar var dåtidens reklampelare för företag och hade ibland budskap såsom Marknadens förnämsta. Skyltarna som tillverkades av plåt hade en emaljerad yta vilken var vädertålig och hållbar för utomhusbruk. Känsliga endast för om någon kastade något på dem vilket resulterade i hål på emaljen. I Sverige fanns emaljfabriker där skyltarna tillverkades för hand. På en kupad plåt påförde man först bakgrundens färg i en färg. Den brändes och ovanpå denna användes andra emaljfärger i chabloner för att skapa bokstäver och symboler och skylten brändes igen.
Godis förr i tiden. En färgannons för Marabous Non stop chokladlinser. Ett klassiskt godis som fortfarande är populärt. Den består av mörk choklad dragerade med två lager socker. Det yttre lagret i olika färger. Non stop lanserades i Sverige 1947. Annonsen publicerad 1954