Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Rubriken lyder Hatt-trick och bilderna visar kvinnor i hattar han formgivit.
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Bildtexten till bilden lyder: Ska damen ha en stor eller liten hatt? Jaså, nånting smått.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Kvinna i tågkupé på 1950-talet. En kvinna sitter sovande i tågkupén med fötterna på motsatta sidans säte. Bilden tagen under ett tiden tåget stannat till vid en järnvägsstation. Sverige 1955
Tvättmedel på 1950-talet. En kund står i en affär där en man håller en förpackning Surf tvättmedel i händerna med texten "Renare tvätt på lättare sätt!". I affären syns skyltar och reklam för tvättmedlet. På hyllorna står konservburkar med produkter som Findus marmelad, Felix saltgurka, Felix nyponsoppa. 1955
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Kvinnan är sorgklädd med sorgslöja synlig. Två män i uniform ser på tågtiderna på norrlandstågen. Stockholm 1953
Älskling på vågen 1954. Sickan Carlsson och filmens förste älskare Karl-Arne Holmsten i en Sandrew-Bauman film där paret tar en paus under inspelningen. Bilden tagen elva distansminuter utanför Sandhamn i Björkskärs skärgård där paret medverkar i en ny Bauman-film som har manusnamnet Kärlekens järnridå. I filmen gör Sickan rollen som Expressjournalisten Ingrid Billberg och Karl-Arne rollen som den amerikanska filmstjärnan Jack Harris. Filmen döptes sedermera till Älskling på vågen och hade Sverigepremiär den 22 juli 1955 på Royal i Sthlm.
En motorbåt ligger förtöjd mot klippan i bakgrunden och en man står och filmar Sickan och Karl-Arne med en smalfilmskamera. Amatörfilmare vid den här tiden använde sig ofta av Kodaks standard 8, även kallad Dubbel 8 film. En 16 mm film där man först spelade in på ena halvan av filmen för att sedan vända filmen och spela in på den andra halvan. I framkallningen klövs filmen längs mitten och skarvades ihop till en 8 mm film utan ljud. Filmkamerorna var inte elektriska utan man fick dra upp dom likt en klocka för att dom skulle fungera.
Älskling på vågen 1954. Sickan Carlsson och filmens förste älskare Karl-Arne Holmsten i en Sandrew-Bauman film där paret tar en paus under inspelningen. Bilden tagen elva distansminuter utanför Sandhamn i Björkskärs skärgård där paret medverkar i en ny Bauman-film som har manusnamnet Kärlekens järnridå. I filmen gör Sickan rollen som Expressjournalisten Ingrid Billberg och Karl-Arne rollen som den amerikanska filmstjärnan Jack Harris. Filmen döptes sedermera till Älskling på vågen och hade Sverigepremiär den 22 juli 1955 på Royal i Sthlm.
En motorbåt ligger förtöjd mot klippan i bakgrunden och en man står och filmar Sickan och Karl-Arne med en smalfilmskamera. Amatörfilmare vid den här tiden använde sig ofta av Kodaks standard 8, även kallad Dubbel 8 film. En 16 mm film där man först spelade in på ena halvan av filmen för att sedan vända filmen och spela in på den andra halvan. I framkallningen klövs filmen längs mitten och skarvades ihop till en 8 mm film utan ljud. Filmkamerorna var inte elektriska utan man fick dra upp dom likt en klocka för att dom skulle fungera.
Stockholm 1954. En snöig vinterdag där en Volvo PV 444 syns stå parkerad på kajen. Framgångarna med Volvobilen PV 444 som började produceras 1947 lade grunden för företagets framgångar efter kriget. I bakgrunden skymtar det Nordiska museet.
Stockholm 1954. En Dodge Royal årsmodell 1937 på en gata i centrala Stockholm. Parkerade längs gatan syns Renault Fourgonnette 46-49. En Oldsmobile Six 1936. I korsningen en Plymouth Fargo 1938.
En polisman har fattat intresse för bilen och står och pratar med föraren genom rutan. Längs gatan syns affärernas skyltar; tapetserare, modist, damfrisering, i korsningen ett stadsbudskontor.
Karl Gerhard, 1891-1964. Svensk revyartist, teaterdirektör och revy och kuplettförfattare, Sveriges störste revykung med minst 60 revyer och 4000 kupletter. 1952
Karl Gerhard, 1891-1964. Svensk revyartist, teaterdirektör och revy och kuplettförfattare, Sveriges störste revykung med minst 60 revyer och 4000 kupletter. 1952
Karl Gerhard, 1891-1964. Svensk revyartist, teaterdirektör och revy och kuplettförfattare, Sveriges störste revykung med minst 60 revyer och 4000 kupletter. 1952
Karl Gerhard, 1891-1964. Svensk revyartist, teaterdirektör och revy och kuplettförfattare, Sveriges störste revykung med minst 60 revyer och 4000 kupletter. 1952
Bo Jondal. 1900-1997. Ingenjör som var chef för och ledde arbetet med tunnelbanebygget i Stockholm 1945-1951. Här med familjen på sommarstället på Värmdö med fru Marika och dottern Malin när dom dricker kaffe. Bilden publicerad i tidningen VeckoJournalen nr 27 1950.
Bo Jondal. 1900-1997. Ingenjör som var chef för och ledde arbetet med tunnelbanebygget i Stockholm 1945-1951. Här ett reportage om honom på hans sommarställe på Värmdö utanför Stockholm. Bilderna föreställer honom med familjen, fru Marika, sonen Mikael och dottern Malin en sommardag. Reportaget publicerat i tidningen VeckoJournalen nr 27 1950.
