Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Wasavarvet 1961. Den museibyggnad på Djurgården där skeppet Vasa förvarades från november 1961. Skeppet stod på en flytande betongponton inuti plåtbyggnaden. Arbetet pågick i många år med att konservera Vasa och man sprutade ett konserveringsmedel på fartyget så att det inte torkade eller gick sönder. Inne i plåtbyggnaden var det alltid kallt, fuktigt och dimmig. Fredagen den 16 februari 1962 invigdes museet.
Den Gula Bilen. Svensk thrillerfilm från 1963 i regi av Arne Mattsson. Filmen är en av flera så kallade Hillman deckare baserade på deckarromaner av författaren Folke Mellvig. Karl-Arne Holmsten gör rollen som privatdetektiven John Hillman. Bilden är tagen under inspelningen. En polisbil och polismotorcyklar kör vägen framåt. Filmen hade Sverigepremiär den 29 juli 1963
Den Gula Bilen. Svensk thrillerfilm från 1963 i regi av Arne Mattsson. Filmen är en av flera så kallade Hillman deckare baserade på deckarromaner av författaren Folke Mellvig. Karl-Arne Holmsten gör rollen som privatdetektiven John Hillman. På bilden syns Arne Mattsson och filmfotograf Bertil Wiktorsson i en bil med filmkameran uppstucken ur takluckan. Vid sidan är en polismotorcykel monterad på en lastbil och Claes Esphagen i rollen som polisen. Sättet att filma gjorde att det såg ut som motorcykeln körde. Filmen hade Sverigepremiär den 29 juli 1963
Den Gula Bilen. Svensk thrillerfilm från 1963 i regi av Arne Mattsson. Filmen är en av flera så kallade Hillman deckare baserade på deckarromaner av författaren Folke Mellvig. Karl-Arne Holmsten gör rollen som privatdetektiven John Hillman. Arne Mattsson vid filmkameran ser efter hur det kommer se ut när skådespelarena Nils Hallberg och Karl-Arne Holmsten repterar inför en filmscen vid bilen som används i filmen, en Mercedes. Filmen hade Sverigepremiär den 29 juli 1963
För min heta ungdoms skull 1952. Dramafilm i regi av Arne Mattsson. På bilden pågår inspelningen i Uppsala. Till höger syns Nils Hallberg i rollen som Kuno Andersson student se på när skådespelaren Erik Bullen Berglund passerar. Filmen hade Sverigepremiär den 17 december 1952
För min heta ungdoms skull 1952. Dramafilm i regi av Arne Mattsson. På bilden pågår inspelningen i Uppsala. Till höger syns Nils Hallberg i rollen som Kuno Andersson student. Filmen hade Sverigepremiär den 17 december 1952
Den Gula Bilen. Svensk thrillerfilm från 1963 i regi av Arne Mattsson. Filmen är en av flera så kallade Hillman deckare baserade på deckarromaner av författaren Folke Mellvig. Karl-Arne Holmsten gör rollen som privatdetektiven John Hillman. Arne Mattsson står bredvid filmkameran. Filmen hade Sverigepremiär den 29 juli 1963
Den Gula Bilen. Svensk thrillerfilm från 1963 i regi av Arne Mattsson. Filmen är en av flera så kallade Hillman deckare baserade på deckarromaner av författaren Folke Mellvig. Karl-Arne Holmsten gör rollen som privatdetektiven John Hillman. Arne Mattsson i solglasögon till höger inför en tagning där skådespelaren Ulla Strömstedt blir sminkad. Filmen hade Sverigepremiär den 29 juli 1963
Calle Jularbo. 1893-1966. Svensk dragspelare. Han innehar rekordet i antal inspelade grammofontitlar med 1577 inspelningar. Hans mest kända melodi är Livet i Finnskogarna, Drömmen om Elin, Avestaforsens brus och Nya Värmlandsvalsen.
IBM stordator system 360. En datatekniker sitter vid en manöverpanel med möjligheter att styra funktioner med hjälp av strömbrytare och knappar. Sverige 1969
IBM stordator system 360. En man i ett rum där en del av datautrustning syns. IBM 2311 Direct Access Storage Facility introducerades 1964 för användning i hela System/360-familjen av datorer. Den lagrade upp till 7,25 megabyte på ett enda flyttbart diskpaket. 2311 kom med ett IBM-standardgränssnitt, vilket gav upphov till en hel industri av "plug-kompatibla" diskenhetstillverkare som Control Data Corporation och Memorex. Sverige 1969