Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare och på rasten släcker hon törsten och dricker mjölk direkt ur mjölkflaskan. Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951 där hon jobbar som murare på ett bygge i Lund.
Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare på ett bygge i Lund. Den 73-årige murarmästaren Edvard Larsson lär henne mura, något som visar sig att hon gör riktigt bra. Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951.
Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare på ett bygge i Lund. Den 73-årige murarmästaren Edvard Larsson lär henne mura, något som visar sig att hon gör riktigt bra. Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951.
Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare och på rasten släcker hon törsten och dricker mjölk direkt ur mjölkflaskan. Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951 där hon jobbar som murare på ett bygge i Lund.
Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare och på rasten släcker hon törsten och dricker mjölk direkt ur mjölkflaskan. Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951 där hon jobbar som murare på ett bygge i Lund.
Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare och på rasten släcker hon törsten och dricker mjölk direkt ur mjölkflaskan. Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951 där hon jobbar som murare på ett bygge i Lund.
Murare 1951. 16-åriga Hjördis Landgren arbetar som murare på ett bygge i Lund. Ett reportage publicerat i tidningen Se nr 19 1951 där man berättar om Hjördis som vid tiden var yngst i Sverige att ha tagit studenten.
Klarakvarteren i Stockholm 1953. Norrmalmsregleringen, den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. Bilden visar ett hus som rivs med Klara kyrka i bakgrunden. Dammet från rivningen ligger som en dimma i luften i kvarteret. 1953
Klarakvarteren i Stockholm 1953. Norrmalmsregleringen, den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. Bilden visar ett hus som rivs med Klara kyrka i bakgrunden. 1953
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik. Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik. Stora monteringshallen håller på att byggas. Bilden tagen oktober 1941.
Företaget Hägglund och söner i Örnsköldsvik. Vid den här tiden gick företaget under benämningen snickerifabrik. Stora monteringshallen håller på att byggas. Bilden tagen oktober 1941. Publicerad i tidningen Se nr 16 1942 med bildtexten; Hägglundarna bara bygger och bygger och någon arbetslöshet kan socknen inte tala om. Skatten ligger under 8 kr och den har blivit lägre och lägre allt sedan torparpojken 1899 startade sin lilla möbelindustri i socknen.
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Wenner-gren Center. Höghus intill Sveaplan vid norra delen av Sveavägen. 24 våningsbyggnaden som ritades av arkitekt Sune Lindström var det första höghus i Sverige som genomfördes i stålkonstruktion och var vid färdigställandet i janurari 1962 Europas högsta byggnad med en stomme av stål. Bilden tagen1960
Första spadtaget. En bild från Stockholms innerstad på 1970-talet då en man symboliskt startar byggandet av ett nytt byggprojekt med att slå en så kallad korp i marken. Detta för att markera det så kallade första spadtaget. Frågan uppstår varför han inte använde en spade, men årstiden och tjälen i marken kanske inte tillät ett ordentligt spadtag.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten pågår i Stockholms city.
