Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten pågår i Stockholms city.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår i Stockholms city.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna och en av höghusen och till höger en byggarbetsplats längs Sveavägen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna med utsikt över Stockholm och sidan av Klarabergsgatan där byggnader och kvarter inte omfattats av rivningar. Närmast en av de korgar som används av fönsterputsare. Den står man i och jobbar när den hänger utanför fasaden.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna och visar en översikt över Stockholm med Hötorget, varuhuset PUB i förgrunden.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna och visar en översikt över Stockholm med Hötorget, varuhuset PUB i förgrunden.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 på det fjärde höghuset med restaurang Aniara i gatuplanet.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 från ett av Hötorgshusen mot den sidan av Klarabergsgatan som inte omfattats av Norrmalmsregleringen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från ett av Hötorgshusen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 från ett av Hötorgshusen mot den sidan av Klarabergsgatan som inte omfattats av Norrmalmsregleringen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 från ett av Hötorgshusen mot den sidan av Klarabergsgatan som inte omfattats av Norrmalmsregleringen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna. Byggnaderna som syns närmast är alla resultat av Norrmalmsregleringen där gamla hus rivits och nya byggts.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 från ett av Hötorgshusen mot den sidan av Klarabergsgatan som inte omfattats av Norrmalmsregleringen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna med utsikt över Stockholm och sidan av Klarabergsgatan där byggnader och kvarter omfattats av rivningar. Åhlens varuhus och andra byggnader runt St: Clara kyrka. Klarakvarteren utplånades i stort sett helt och man beräknar att ca 700 byggnader revs i samband med modernisering av Stockholms city.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från ett av Hötorgshusen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 på ett av Hötorgshusen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet på det fjärde höghuset med restaurang Aniara i gatuplanet.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 på ett av Hötorgshusen.
