Kanske han tar vinstlotten 1956. En välklädd man i överrock, handskar och hatt står vid ett tombola stånd. En tombola är ett lotteri. Tombolahjulet som skymtar fylls med hoprullade lotter och som sedan roteras för att blandas. Genom en lucka i trumman väljer spelaren en lott. Mannen har valt en lott och hoppas på vinst. Bilden tagen i Stockholm och publicerad i tidningen Idun nr 16 1956.
Bio förr i tiden. Den amerikanska filmklassikern Ung Rebell annonseras stort på en stor bioaffisch i Stockholm. Två tonårstjejer har stannat upp framför bilden på James Dean. Han var mångas idol på den tiden. Filmen Ung rebell hade sverigepremiär den 19 mars 1956 på biografen Park
Bio förr i tiden. Den amerikanska filmklassikern Ung Rebell annonseras stort på en stor bioaffisch i Stockholm. Två tonårstjejer har stannat upp framför bilden på James Dean. Han var mångas idol på den tiden. Filmen Ung rebell hade sverigepremiär den 19 mars 1956 på biografen Park. Bilden publicerad i tidningen Idun nr 16 1956.
Kvinna ser i skyltfönstret 1956. En kvinna står utanför en hattaffärs skyltfönster och ser på hattarna som affären skyltar med. Bilden publicerad i tidningen Idun nr 16 1956.
Kanske en vinstlott 1956. En välklädd man i överrock, handskar och hatt står vid ett tombola stånd. En tombola är ett lotteri. Tombolahjulet som skymtar fylls med hoprullade lotter och som sedan roteras för att blandas. Lottpriset är två kronor. Genom en lucka i trumman väljer spelaren en lott. Mannen har valt en lott och hoppas på vinst. Högsta vinsten i Högertombolan är en Volvo PV 444. Stockholm Sverige 1956
Framför världskartan 1956. Ett ungt par på en resebyrå står framför en världskarta och ser på det amerikanska flygbolagets Pan Americans alla flyglinjer jorden om. Flygbolagets klassiska logotype återfinns på kartan, på foldern på disken. Flygbolaget var det största internationella flygbolaget i USA med flest utrikesflygningar. Sverige 1950-tal
Par framför världskartan 1956. Ett ungt par på en resebyrå står framför en världskarta och ser på det amerikanska flygbolagets Pan Americans alla flyglinjer. Flygbolaget var det största internationella flygbolaget i USA med flest utrikesflygningar. Bilden publicerad i tidningen Idun nr 16 1956.
En ung kvinna sitter i en öppen sportbil av modell Jaguar XK120 vid Karlaplan på Östermalm i centrala Stockholm. Det är vänstertrafik och i luften syns elektriska ledningar som matar ström till trådbussen som kommer åkande i bakgrunden. Bilen en Jaguar XK120. En brittisk sportbil som när den lanserades ansågs vara en futuristisk design. Siffrorna 120 kommer av bilens toppfart på 120 mph, 193km/h. Bilen var två-sitsig och hade en aluminiumkaross. Bilen tillverkades i 12078 exemplar.
Hon vid ratten är Maryanne Fredlund, dotter till Eric Fredlund som var ägare till Fredlunds bild som sannolikt hade något med Jaguar i Sverige att göra.
1953
En ung kvinna sitter i en öppen sportbil 1953. En Jaguar XK120. En brittisk sportbil som när den lanserades ansågs vara en futuristisk design. Siffrorna 120 kommer av bilens toppfart på 120 mph, 193km/h. Bilen var två-sitsig och hade en aluminiumkaross. Bilen tillverkades i 12078 exemplar. Platsen är Karlaplan på Östermalm i centrala Stockholm. Bakom bilen syns Flygarmonumentet, en skulptur av Carl Milles som invigdes på platsen den 15 maj 1931. Verket var en gåva från Svenska Aeronautiska sällskapet till minne över de svenska luftfartspionjärerna. Ett gäng nyfikna pojkar står och ser på. on vid ratten är Maryanne Fredlund, dotter till Eric Fredlund som var ägare till Fredlunds bild som sannolikt hade något med Jaguar i Sverige att göra. 1953
En ung kvinna sitter i en öppen sportbil 1953. En Jaguar XK120. En brittisk sportbil som när den lanserades ansågs vara en futuristisk design. Siffrorna 120 kommer av bilens toppfart på 120 mph, 193km/h. Bilen var två-sitsig och hade en aluminiumkaross. Bilen tillverkades i 12078 exemplar. Platsen är Karlaplan på Östermalm i centrala Stockholm. Bakom bilen syns Flygarmonumentet, en skulptur av Carl Milles som invigdes på platsen den 15 maj 1931. Verket var en gåva från Svenska Aeronautiska sällskapet till minne över de svenska luftfartspionjärerna. Ett gäng nyfikna pojkar står och ser på. on vid ratten är Maryanne Fredlund, dotter till Eric Fredlund som var ägare till Fredlunds bild som sannolikt hade något med Jaguar i Sverige att göra. 1953
En ung kvinna sitter i en öppen sportbil 1953. En Jaguar XK120. En brittisk sportbil som när den lanserades ansågs vara en futuristisk design. Siffrorna 120 kommer av bilens toppfart på 120 mph, 193km/h. Bilen var två-sitsig och hade en aluminiumkaross. Bilen tillverkades i 12078 exemplar. Platsen är Karlaplan på Östermalm i centrala Stockholm. Bakom bilen syns Flygarmonumentet, en skulptur av Carl Milles som invigdes på platsen den 15 maj 1931. Verket var en gåva från Svenska Aeronautiska sällskapet till minne över de svenska luftfartspionjärerna. Ett gäng nyfikna pojkar står och ser på. on vid ratten är Maryanne Fredlund, dotter till Eric Fredlund som var ägare till Fredlunds bild som sannolikt hade något med Jaguar i Sverige att göra. 1953
En ung kvinna sitter i en öppen sportbil 1953. En Jaguar XK120. En brittisk sportbil som när den lanserades ansågs vara en futuristisk design. Siffrorna 120 kommer av bilens toppfart på 120 mph, 193km/h. Bilen var två-sitsig och hade en aluminiumkaross. Bilen tillverkades i 12078 exemplar. Hon vid ratten är Maryanne Fredlund, dotter till Eric Fredlund som var ägare till Fredlunds bild som sannolikt hade något med Jaguar i Sverige att göra. 1953
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Rubriken lyder Hatt-trick och bilderna visar kvinnor i hattar han formgivit.
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Bildtexten till bilden lyder: Ska damen ha en stor eller liten hatt? Jaså, nånting smått.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Kvinna i tågkupé på 1950-talet. En kvinna sitter sovande i tågkupén med fötterna på motsatta sidans säte. Bilden tagen under ett tiden tåget stannat till vid en järnvägsstation. Sverige 1955
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Kvinnan är sorgklädd med sorgslöja synlig. Två män i uniform ser på tågtiderna på norrlandstågen. Stockholm 1953
Älskling på vågen 1954. Sickan Carlsson och filmens förste älskare Karl-Arne Holmsten i en Sandrew-Bauman film där paret tar en paus under inspelningen. Bilden tagen elva distansminuter utanför Sandhamn i Björkskärs skärgård där paret medverkar i en ny Bauman-film som har manusnamnet Kärlekens järnridå. I filmen gör Sickan rollen som Expressjournalisten Ingrid Billberg och Karl-Arne rollen som den amerikanska filmstjärnan Jack Harris. Filmen döptes sedermera till Älskling på vågen och hade Sverigepremiär den 22 juli 1955 på Royal i Sthlm.
En motorbåt ligger förtöjd mot klippan i bakgrunden och en man står och filmar Sickan och Karl-Arne med en smalfilmskamera. Amatörfilmare vid den här tiden använde sig ofta av Kodaks standard 8, även kallad Dubbel 8 film. En 16 mm film där man först spelade in på ena halvan av filmen för att sedan vända filmen och spela in på den andra halvan. I framkallningen klövs filmen längs mitten och skarvades ihop till en 8 mm film utan ljud. Filmkamerorna var inte elektriska utan man fick dra upp dom likt en klocka för att dom skulle fungera.
