Stockholm 1953. I korsningen Kungsgatan och Sveavägen passerar bilar och lastbilar förbi. Till höger syns Konserthuset. I bakgrunden syns de gamla hus och kvarter som numera rivna i samband med rivningarna av Klarakvarteren. Nu står på platsen Sergels torg med Kulturhuset och Hötorgsskraporna. Stockholms stadsfullmäktige beslutade att city skulle moderniseras, höjder och backar planas ut. De gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city.
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. 1953
Ynge Larsson. Svensk politiker född 13 december 1881, död 16 december 1977. Som gatu och stadsbyggnadsborgarråd kom han att bli politiskt ledande bakom flera av Stockholms historiskt sett största stadsbyggnadsprojekt såsom tunnelbanan, Norrmalmsregleringen, Stockholmsförorternas plandering samt ett antal centrala infrastrukturprojekt som Slussen, Bromma Flygfält, Västerbron, Tranebergsbron och Skogskyrkogården. Bilden tagen 1945.
Stockholms innerstad på 1960-talet. En större reklamskylt för Konsums tvättmedel Tend är fäst mot en fastighetens tegelvägg där en angränsande byggnad rivits. Längre ned på väggen görs reklam för tvättmedlet Tag. Det är företaget Valles Reklam som innehar annonsplatserna. Den så kallade Norrmalmsreglering pågår fortfarande. De omfattande rivningar som började genomföras i Stockholms city under 1950-talet har ännu inte blivit färdiga. Det rivna huset och tomma tomtytan utnyttjas till parkering. Man kan se de klassiska parkeringsmätarna vid varje parkeringsplats där man stoppade i det antal mynt som behövdes för att stå parkerad kort eller lång tid. Saab, Volkswagen Volvo Amazon syns. 1968
Stockholms innerstad på 1960-talet. En större reklamskylt för Konsums tvättmedel Tend är fäst mot en fastighetens tegelvägg där en angränsande byggnad rivits. Längre ned på väggen görs reklam för tvättmedlet Tag. Det är företaget Valles Reklam som innehar annonsplatserna. Den så kallade Norrmalmsreglering pågår fortfarande. De omfattande rivningar som började genomföras i Stockholms city under 1950-talet har ännu inte blivit färdiga. Det rivna huset och tomma tomtytan utnyttjas till parkering. Man kan se de klassiska parkeringsmätarna vid varje parkeringsplats där man stoppade i det antal mynt som behövdes för att stå parkerad kort eller lång tid. Saab, Volkswagen Volvo Amazon syns. 1968
Stockholms innerstad på 1960-talet. En större reklamskylt för Konsums tvättmedel Tend är fäst mot en fastighetens tegelvägg där en angränsande byggnad rivits. Längre ned på väggen görs reklam för tvättmedlet Tag. Det är företaget Valles Reklam som innehar annonsplatserna. Den så kallade Norrmalmsreglering pågår fortfarande. De omfattande rivningar som började genomföras i Stockholms city under 1950-talet har ännu inte blivit färdiga. Det rivna huset och tomma tomtytan utnyttjas till parkering. Man kan se de klassiska parkeringsmätarna vid varje parkeringsplats där man stoppade i det antal mynt som behövdes för att stå parkerad kort eller lång tid. Saab, Volkswagen Volvo Amazon syns. 1968
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Författaren och journalisten Staffan Tjerneld, 1910-1989 står på en av gatorna i Klarakvarteren. Som Stockholmshistoriker skrev han boken Stockholmsliv, en krönika över staden Stockholms utveckling, arbets och nöjesliv under perioden 1850-1950. Tjerneld producerade också svensk tv:s första underhållningsprogram En skål för televisionen 1954. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city. Bilden tagen 1950 av Anders Svahn.
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Det är författaren och journalisten Staffan Tjerneld, 1910-1989 som står på en avde slitna innergårdarna i Klarakvarteren. Som Stockholmshistoriker skrev han boken Stockholmsliv, en krönika över staden Stockholms utveckling, arbets och nöjesliv under perioden 1850-1950. Tjerneld producerade också svensk tv:s första underhållningsprogram En skål för televisionen 1954. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. Bilden tagen 1950 av Anders Svahn.
Klarakvarteren i Stockholm förr i tiden. Det är författaren och journalisten Staffan Tjerneld, 1910-1989 som står på en av innergårdarna i Klarakvarteren. Som Stockholmshistoriker skrev han boken Stockholmsliv, en krönika över staden Stockholms utveckling, arbets och nöjesliv under perioden 1850-1950. Tjerneld producerade också svensk tv:s första underhållningsprogram En skål för televisionen 1954. Stadsfullmäktige har beslutat om den sk. Norrmalmsregleringen. Den mest omfattande rivning som genomförts i Sverige och som resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms City. Bilden tagen 1950 av Anders Svahn.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten pågår i Stockholms city.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där Hötorgsskraporna syns. I förgrunden en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår.
Norrmalmsregleringen. En mycket kritiserad omdaning av Stockholms innerstad och speciellt nedre Norrmalm. Syftet var att modernisera innerstaden. Regleringen kallades också Citysaneringen. Resultatet skulle komma att bli det moderna city med Sergels Torg, Hötorgscity och Hötorgsskraporna. Rivningarna påbörjades 1952 och började med de kvarter som låg mellan Sergelgatan och Malmskillnadsgatan, utifrån planen att Sveavägen skulle gå just där. Därefter fortsatte rivningarna år från år för att fortsätta ända ner till Jakobsgatan. Bara i Klarakvarteren beräknas ca 700 byggnader ha rivits. Vid Sergels Torg låg en enorm arbetsplats som i folkmun kom att kallas Riksgropen. Beslutet att genomföra rivningarna var utgångspunkten att Stockholm skulle fram till 1990 växa till cirka 1,3 miljoner invånare. Trafikleder, vägar och byggandet av en tunnelbana förutsågs vara en förutsättning för att staden skulle kunna växa. Starten för processen skedde den 9 maj 1944 då borgarrådet Yngve Larsson presenterade en promemoria till stadskollegiet med titeln ”Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm”.
Internationellt prisades regleringen av innerstaden som en av de mest genomgripande och konsekventa cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden och belönades för den av den Internationella arkitektunionen.
Bild från 1971 där en kvinna som står och ser på den stora byggarbetsplatsen och anläggningsarbeten som pågår i Stockholms city.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna och en av höghusen och till höger en byggarbetsplats längs Sveavägen.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna med utsikt över Stockholm och sidan av Klarabergsgatan där byggnader och kvarter inte omfattats av rivningar. Närmast en av de korgar som används av fönsterputsare. Den står man i och jobbar när den hänger utanför fasaden.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna och visar en översikt över Stockholm med Hötorget, varuhuset PUB i förgrunden.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna och visar en översikt över Stockholm med Hötorget, varuhuset PUB i förgrunden.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen 1962 på det fjärde höghuset med restaurang Aniara i gatuplanet.
Hötorgsskraporna. Även kallade Hötorgshusen eller De fem trumpetstötarna. Fem höghus i Hötorgscity i Stockholm som står på rad mellan Hötorget och Sergels Torg. De är 72 meter höga och har 19 våningsplan. De uppfördes mellan åren 1955 till 1962. Höghusen ritades av fem olika arkitekter, alla inom den svenska arkitekteliten.
Bilden tagen i början på 1960-talet från en av Hötorgsskaporna.
