Torghandel 1930. Hötorget i centrala Stockholm med en kvinna vid ett marknadsstånd med färsk strömming och annan fisk som hon säljer i lådor framför sig.
Torghandel 1918. Hötorget i centrala Stockholm med ett marknadsstånd som är välfyllt med blommor inför den stundande påskhelgen. Påskliljor, narcisser, tulpaner och påskris synligt i en korg överst. En kvinna i svart jacka och kjol står och handlar en bukett.
Fontana di Trevi 1950-tal. En fontän belägen vid Piazza di Trevi i centrala Rom. Anita Ekberg blev berömd för sitt bad i fontänen i filmen Det ljuva livet (La dolce vita).
En kvinna syns kasta ett mynt i fontänen såsom det ska göras. Hon kastar med höger hand över sin vänstra axel. Det finns olika teorier om vilken effekten blir av att kasta mynt i fontänen och hur många mynt man ska kasta. Enligt ursprungslegenden gäller dock att man försäkrar sig om att få komma tillbaka till Rom om man kastar i ett mynt.
Stockholms ström 1937. Vy över Stockholms ström. Vid Slussen och bryggan ligger bogserbåtar av mindre typ med namn som Emy, Venus, Hugin, Strömåkaren. I bakgrunden ligger ett krigsfartyg ur den svenska kustflottan för ankar. Till höger Stadsgården.
Slakthusområdet vid Enskede 1912. Ett industriområde i stadsdelen Johanneshov i södra Stockholm. Stockholms stads slakthusanläggning som invigdes den 31 januari 1912. En översiktsbild över byggnaderna och omgivningarna 1912. Här skedde från den 8 februari 1912 all slakt. Det fanns även marknadshall för köp och sälj av nötboskap och svin.
Slakthusområdet vid Enskede 1912. Ett industriområde i stadsdelen Johanneshov i södra Stockholm. Stockholms stads slakthusanläggning som invigdes den 31 januari 1912. En översiktsbild över byggnaderna och omgivningarna 1912. Här skedde från den 8 februari 1912 all slakt. Det fanns även marknadshall för köp och sälj av nötboskap och svin.
Slakthusområdet vid Enskede 1912. Ett industriområde i stadsdelen Johanneshov i södra Stockholm. Stockholms stads slakthusanläggning som invigdes den 31 januari 1912. En översiktsbild över byggnaderna och omgivningarna 1912. Här skedde från den 8 februari 1912 all slakt. Det fanns även marknadshall för köp och sälj av nötboskap och svin.
Slakthusområdet vid Enskede 1912. Ett industriområde i stadsdelen Johanneshov i södra Stockholm. Stockholms stads slakthusanläggning som invigdes den 31 januari 1912. En översiktsbild över byggnaderna och omgivningarna 1912. Här skedde från den 8 februari 1912 all slakt. Det fanns även marknadshall för köp och sälj av nötboskap och svin.
Stockholm 1953. Dagen övergår i kväll och neonskyltarna längs med husfasaderna på Kungsgatan och nere på Stureplan lyser upp. Närmast biograf Rigoletto med sin klassiska neonskylt. Det är vänstertrafik. Stockholm 1953
Stockholm 1953. Dagen övergår i kväll och neonskyltarna längs med husfasaderna på Kungsgatan och nere på Stureplan lyser upp. Närmast biograf Rigoletto med sin klassiska neonskylt. Det är vänstertrafik. Stockholm 1953
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Bilden publicerad i ett bildreportage i tidningen Se nr 37 1954 med rubriken Staden.
Bildtexten: Kom och se. Ni får inte missa den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr. Stadens tivoli släppte in 1 miljon 250 000 nöjeslystna under de senaste hektiska säsongerna.
Reportaget beskriver i Kristofferssons bilder Stockholm och stockholmarna i bilder publicerade på fyra uppslag.
Södra Kungstornets tak 1953.
Ängeln "Victoria" syns på Södra tornet av
Kungstornen. Enligt Centrum för näringslivshistoria håller hon en Ericsson-telefon i handen med inskriften LME (Lars Magnus Ericsson.) Skulpturen är utförd av Aron Sandberg, 1873-1959.
1953
Södra Kungstornets tak 1953.
Tornet smyckades med fyra tornfigurer ur den romerska mytologin och figuren föreställande Mercurius syns bakfrån. Skulpturen är utförd av Aron Sandberg, 1873-1959.
1953
Södra Kungstornets tak 1953.
En vy från tornet ner på Kungsgatan. Personbilen närmast är en amerikansk Nash årsmodell 1947-1948. Det är vänstertrafik.
1953
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden syns Hjalmar Nyström hos fotografen Borg Mesch, född 17 december 1869, död 20 oktober 1956. Han var något av en fotografpionjär och är känd för sina bilder av nybyggarsamhället Kiruna och rallare.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström vid en av Kirunas spårvagnar, som då var världens nordligaste spårväg. Trafiken startade 1907 den smalspåriga spårvägen som en transportväg för gruvarbetarnas resor till och från gruvan.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Dess omfång demonstreras på kartan av Hjalmar Nyström som måttar med händerna för att visa den nya stadens stora yta. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström med en förare på en av Kirunas spårvagnar, som då var världens nordligaste spårväg. Trafiken startade 1907 den smalspåriga spårvägen som en transportväg för gruvarbetarnas resor till och från gruvan.
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. Bilden tagen i centrala Kiruna med gruvan synlig i bakgrunden
Världens största stad. I reportaget publicerat i Se nr 30 1944 berättas om Kiruna som planeras att omorganiseras från en landskommun till en stad. Planer som vid den här tiden ligger några år framåt i tiden men som enligt Kirunas kommunalnämnds ordförande Hjalmar Nyström ligger fast. Kiruna planeras att bli världens största stad med en areal av 14 000 kvadratkilometer. En yta som är 18 gånger så stor som New Yorks och åtta gånger så stor som Londons. De båda världsmetropolerna som vid tiden har cirka tio miljoner invånare vardera. Kiruna har omkring 18500. Hela den nordvästra lappländska fjällvärlden kommer att ligga inom stadsgränsen som i norr och väster sammanfaller med riksgränsen och bland annat når upp till Treriksröset. Arbetet bakom planen är den kände Kiruna-advokaten Vilhelm Carlssons verk. Ett av skälen till skapandet av jättestaden är den nuvarande skatteskyldigheten hos gruvbolaget LKAB som endast bidrar med en tiondel av sin taxerade inkomst inom socknen. Det skulle dröja till den 1 januari 1948 innan beslutet vann laga kraft och Kiruna blev stad. På bilden Hjalmar Nyström. Bildtexten: Om sikten är riktigt god kan Hjalmar Nyström och andra Kiruna-bor se till "stadsberget" i Kebnekajse.
