Tetra Pak. På den nystartade företaget Tetra Pak demonstreras den nya förpackningen i form av en tetraeder. Förpackningen som tillverkas av ett blandmaterial av papper och plast, gjordes i en cylinder av fyrkantig kartong. Den fylls med mjölk och försluts i maskinen som kniper ihop ändarna vinkelrätt mot varandra. Mjölkförpackningar av den här typen kallades tetra eller tetror. Förpackningen var starten till imperiet Tetra Pak som därefter dominerade förpackningsindustrin för sk. våta varor. Uppfinnare av tetran var Erik Wallenberg men bakom företaget låg Ruben Rausing. Här en ung kvinna på företaget som visar hur väl de udda formade mjölkförpackningarna går att packa på ett platsbesparande vis. 1951
Kerstin Bratt Deckner. Född 22 januari 1930, död 10 december 2011. Svensk skådespelare och dansare. Här i städtagen. En bild ur ett hemma hos reportage publicerat i tidningen Filmjournalen nr 4 1953 där hon och maken John-Ivar bjuder på sig själva.
Kung Gustaf V 90-årsdag 1948. Kung Gustaf den V , 1858-1950 , i mitten. Från vänster övre raden: Prins Wilhelm, Prinsessan Birgitta, kronprins Gustaf Adolf, Prinsessan Margaretha, Grevinnan Maria Bernadotte.
Prinsessan Sibylla, Prins Oscar. Prinsessan Désirée, Prins Carl Gustaf och Prinsessan Christina
Kung Gustaf V 90-årsdag 1948. Kung Gustaf den V , 1858-1950 , i mitten. Från vänster övre raden: Prins Wilhelm, och kronprins Gustaf Adolf.
Till vänster kung Fredrik IX av Danmark, till höger kung Olav V av Norge. Bilden är signerad Jaeger, vilket var en ateljé i Stockholm.
Kai Gullmar. 1905-1982. Egentligen Gurli Bergström från Sundsvall, svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare. På 1930 och 1940-talen hade Kai Gullmar stora framgångar och hennes melodier sjöngs och spelades in på grammofonskivor med de mest populära svenska artiserna. Hon skrev också musik till över 50 svenska långfilmer. Här kastar hon pil 1951.
Sonja Wigert , 1913-1980 , svensk-norsk skådespelerska här i scenkläder bakom scenen där hon roar sig med att kasta pil, och har en dartpil höjd för att kasta. 1951
Hyland är jultomte 1951. Lille Håkan Sundell som ligger i en säng på Karolinska sjukhuset i Stockholm får besök av programledaren Lennart Hyland som är klädd som tome och har öppnat sin julklapp som var en stor brandbil. En klassisk träleksak från de svenska leksakstillverkarna Brio eller Gemla. Publicerad i Året Runt nr 50-51 1951.
Lennart Hyland är jultomte 1951. Bilden publicerad i Året Runt nr 50-51 1951 där tidningens medarbetare programledaren Lennart Hyland klätt ut sig som tomte. Man får följa Hyland när han bland andra träffar och ger skådespelaren Sigge Fürst en julklapp. Något verkligt personligt då Sigge mottar en jättestor kaffekopp som tack för sina insatser som mångårig programledare för radioprogrammet Frukostklubben.
Lennart Hyland är jultomte 1951. Bilden publicerad i Året Runt nr 50-51 1951 där tidningens medarbetare programledaren Lennart Hyland klätt ut sig som tomte. Man får följa Hyland när han bland andra träffar och ger sångerskan och skådespelerskan Ingrid Almquist en julklapp. Bildtexten anger att hon får en miniatyrvagga, förmodligen med anledning av hennes populära vaggvisa Ole Lukkeøye som hon slog igenom med i radioprogrammet Frukostklubben detta samma år.
Lennart Hyland är jultomte 1951. Bilden publicerad i Året Runt nr 50-51 1951 där tidningens medarbetare programledaren Lennart Hyland klätt ut sig som tomte. Man får följa Hyland när han bland andra träffar och ger skådespelaren Åke Söderblom en julklapp. Åke fick ett par hantlar att träna med.
Lennart Hyland är jultomte 1951. Bilden publicerad i Året Runt nr 50-51 1951 där tidningens medarbetare programledaren Lennart Hyland klätt ut sig som tomte. Man får följa Hyland när han bland andra träffar och försöker ge Ulf Peder Olrog en flaska mjölk. Enligt bildtexten blir Hyland snöpligt utkörd för Olrog hatar nämligen två saker här i livet; tomtar och mjölk.
Lennart Hyland är jultomte 1951. Bilden publicerad i Året Runt nr 50-51 1951 där tidningens medarbetare programledaren Lennart Hyland klätt ut sig som tomte. Man får följa Hyland när han bland andra träffar ger fotografens fyraåriga dotter Annika en julklapp. En leksaksbil som Annika ser skeptiskt på trots att Hyland ligger på magen för att visa henne alla bilens tekniska finesser.
Lennart Hyland är jultomte 1951. Ett bildreportage publicerat i Året Runt nr 50-51 1951 där tidningens medarbetare programledaren Lennart Hyland klätt ut sig som tomte. Man får följa Hyland när han träffar skådespelare som Åke Söderblom och Sigge Furst, kompositören Ulf Peder Olrog, sångerskan Ingrid Almquist.
Hon läser boken "Att få tillhöra dig" av författaren Olle Hedberg, (1899–1974). Hedberg var en av Sveriges mest framgångsrika och produktiva författare under 1900-talet. Hedberg var ledamot av Svenska Akademien från 1957 fram till sin död. Denna bok, Att få tillhöra dig, behandlar teman kring moral, tro och människors svagheter. 1965
Hon läser boken "Att få tillhöra dig" av författaren Olle Hedberg, (1899–1974). Hedberg var en av Sveriges mest framgångsrika och produktiva författare under 1900-talet. Hedberg var ledamot av Svenska Akademien från 1957 fram till sin död. Denna bok, Att få tillhöra dig, behandlar teman kring moral, tro och människors svagheter. 1965
Hon läser boken "Att få tillhöra dig" av författaren Olle Hedberg, (1899–1974). Hedberg var en av Sveriges mest framgångsrika och produktiva författare under 1900-talet. Hedberg var ledamot av Svenska Akademien från 1957 fram till sin död. Denna bok, Att få tillhöra dig, behandlar teman kring moral, tro och människors svagheter. 1965
Hon läser boken "Att få tillhöra dig" av författaren Olle Hedberg, (1899–1974). Hedberg var en av Sveriges mest framgångsrika och produktiva författare under 1900-talet. Hedberg var ledamot av Svenska Akademien från 1957 fram till sin död. Denna bok, Att få tillhöra dig, behandlar teman kring moral, tro och människors svagheter. 1965
Carl Edvard Johansson , född 15 mars 1864-1943 , svensk ingenjör och uppfinnare inom verkstadsteknisk utrustning, även kallad Mått-Johansson. Bilden tagen 1939
En av hans mest kända uppfinningar är kombinationsmåttsatsen som består av 102 så kallade passbitar med en måttdifferens av endast 0,01 mm. Betydelsen av uppfinningen var enorm, och bla. krigsindustrin under första världskriget kunde utnyttja måttsatsen vid masstillverkning av standariserade maskindelar. Även inom den amerikanska bilindustrin var måttsatsen en framgång, och var en förutsättning för utvecklingen av det löpande bandet. Johansson gjorde också en mall för omvandling mellan tumsystemet och metersystemet. Andra uppfinningar han legat bakom är cykelkedjan och skjutmåttet.
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i Internationella olympiska kommitten. Här till höger i varma skor under de Nordiska skidspelen i Stockholm 1909. Till vänster Lord Desborough, engelsk idrottsman och också medlem i Internationella olympiska kommitten.
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i Internationella olympiska kommitten.
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i Internationella olympiska kommitten. Här i sin uniform i Generalmajors grad med medaljer, ordnar och revärer. 1914
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i den första Internationella olympiska kommitten. Här gör han avsparken i en fotbollsmatch på Stockholms stadion på 1910-talet.
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i den första Internationella olympiska kommitten. 1910-talet.
Viktor Balck. 1844-1928. Svensk idrottsledare, gymnast, officer och bakgrundsfigur till modern svensk idrott. Han kallas ibland för "den svenska idrottens fader". Han var en av de ursprungliga medlemmarna i Internationella olympiska kommitten. Här vid 1910-talet på skidor då han var en mycket ativ idrottsfigur inom många idrotter.
