Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Rubriken lyder Hatt-trick och bilderna visar kvinnor i hattar han formgivit.
Kåge Sigurth. TV-producent och manusförfattare. (1918-1993) Bilden ur ett reportage publicerat i tidningen Se nr 20 1952 där han visar sina talanger som skapare av hattar i olika modeller. Bildtexten till bilden lyder: Ska damen ha en stor eller liten hatt? Jaså, nånting smått.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Stockholm 1954. En kvinna lockar publiken att se hennes ormdressyr hon uppträder med på ett av Stockholms två nöjesfält. Hon är beskriven som den ryska storfurstinnan Nejmen Ojdå och hennes fantastiska ormdressyr.
Tylösands havsbad 1951. Publicerad i tidningen Se nr 30 1951 om Tylösand med rubriken Sveriges riviera med bildtexten: Till Tylösands stamgäster hör sen flera år tillbaka Kim Söderlund, mannekäng i toppklass, men en rar, sund och naturlig kvinna.
Tylösands havsbad 1951. En bild på en flicka som leker i sanden publicerad i tidningen Se nr 30 1951 om Tylösand med rubriken Sveriges riviera med bildtexten: För de unga och yngsta är det väl sörjt. Regndagar leks inomhus, när solen skiner finns härlig sand bland annat för Marika Lindegren fyra år.
Tylösands havsbad 1951. Fröken Ulla-Britt Enzell på sanddynen klädd i en snäv yllejumper och svarta långbyxor. Publicerad i tidningen Se nr 30 1951 om Tylösand med rubriken Sveriges riviera.
Tylösands havsbad 1951. Publicerad i tidningen Se nr 30 1951 om Tylösand med rubriken Sveriges riviera med bildtexten: Ulla Brattner är folkskollärarinna i Norrköping men har i år bytt utlandssemestern mot västkustdito - ovanligt, många gör tvärtom.
Sommar och sol på 1950-talet. Ett ungt par går på stranden Tylösands havsbad fortfarande klädda i sina vanliga kläder. De bär dock med sig det som behövs för en dag på stranden. Filtar och handdukar. Hon håller en påse med körsbär som de börjat äta av. Semester har inte alltid varit en självklarhet och inte heller har den varit lika lång som idag. Den första lagstiftningen i Sverige avseende semesterrätt kom 1938. Enligt denna lag gavs alla anställda rätt till två veckors semester. År 1951 utökades semesterrätten till tre veckor och 1963 till fyra veckor. Den nu gällande lagen är från 1977 trädde i kraft 1978. Då utökades semesterrätten till fem veckor. Sverige 1951
Sommar och sol på 1950-talet på Tylösands havsbad. En familj med mamma, pappa och sin dotter njuter av solen och värmen en sommardag 1951. Hon läser ur tidningen Husmodern.
Sommar och sol på 1950-talet. Ett ungt par går på stranden Tylösands havsbad fortfarande klädda i sina vanliga kläder. De bär dock med sig det som behövs för en dag på stranden. Filtar och handdukar. Hon håller en påse med körsbär som de börjat äta av. Semester har inte alltid varit en självklarhet och inte heller har den varit lika lång som idag. Den första lagstiftningen i Sverige avseende semesterrätt kom 1938. Enligt denna lag gavs alla anställda rätt till två veckors semester. År 1951 utökades semesterrätten till tre veckor och 1963 till fyra veckor. Den nu gällande lagen är från 1977 trädde i kraft 1978. Då utökades semesterrätten till fem veckor. Sverige 1951
Tylösands havsbad 1951. Den glada kvartetten, från vänster; Jan Ryberg, Ann-Mari Ekberg, Arne Svensson och Siv Hansson. Bilden publicerad i tidningen Se nr 30 1951 i ett reportage från Tylösand med rubriken Sveriges riviera.
Gustav Wally 1905-1966, dansör och teaterman. Kusin till R Wallenberg som försvann. Teaterdirektör på Oscarsteatern 1941-1947 och Södra teatern 1949-1941. Här i en träbåt med aktersnurra som han försöker starta.
Publ i Bildjournalen Nr 36 1954
Kvinna på 1950-talet. Hon går på en gata i Gamla stan med en reseskrivmaskin i ena handen. Den modellen av skrivmaskin var något mindre än en normalstor och förvarades och transporterades i en väska anpassad just för ändamålet. En reseskrivmaskin är en äldre term för en portabel skrivmaskin som folk kunde ta med sig på resor. Den användes framför allt under 1900-talet av författare, journalister, affärsmän och andra som behövde skriva på språng innan bärbara datorer fanns. Sverige 1955
I båten på 1950-talet. En kvinna står i aktern på en träbåt där utombordsmotorn sitter monterad. Ett skyddsöverdrag täcker överdelen. Hon är klädd i en randig klänning och har träskor på fötterna. Sverige 1955
Rolleiflexkamera 1954. Mellanformatskameran Rolleiflex tillverkades av den tyska firman Franke & Heidecke, (numera Rollei), med möjlighet att ta 12 bilder på en rulle i formatet 6x6 cm. Filmtillverkaren Kodak benämnde filmtypen 120. Rolleiflexkameran blev oerhört populär bland professionella fotografer. 1954
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Hon är sorgklädd med sorgslöja synlig. Stockholm 1953
Stockholms central 1953. I den stora vänthallen på Stockholms centralstation står ett äldre par framför de tidtabeller som informerar om ankomst och avångstider för tågen. Ovanför varje tidtabell anges i vilken riktning tågen går. Tydlligen går resan norrut. Kvinnan är sorgklädd med sorgslöja synlig. Två män i uniform ser på tågtiderna på norrlandstågen. Stockholm 1953
