Den främre halvan av en bil framför Einar Lennstrands bilplåtslageri 1960. Det är en engelsk Austin A40 Devon årsmodell 1950-52. Bilmodellen var en fyradörrars familjebil. 1960
Grammofon förr i tiden. En praktisk batteridriven grammofon med tillhörande högtalare från Philips. Något för sommarutflykten tycks denna unga kvinna tycka passa, som poserar med solhatt och en drink i ena handen. Sverige 1962
Röda mattan rullas ut 1960. I samband med Shahen av Irans statsbesök i Sverige rullar man ut den röda mattan mot flygplanets trappa. Seden med att låta gästerna gå på en röd matta när de anländer uttrycker lyx och extravagans. Begreppet Rulla ut röda mattan används också i dagligt tal, och syftar på and någon tar väl hand om eller fjäskar för gästerna. 1960
RCA 501 var en av de första datorerna som inte använde gamla, klumpiga glasrör utan istället små elektroniska delar kallade transistorer. Det gjorde den mindre, snabbare och mer pålitlig än tidigare datorer. Den kunde lagra och hantera information, som löner eller rapporter med hjälp av magnetband, ungefär som att spara anteckningar på en enorm rullbandspelare.
Den användes av företag, som försäkringsbolag, och militären för att snabbt räkna ut saker eller organisera stora mängder data. Kontrollbordet lät människor styra den, lite som att använda en väldigt avancerad kalkylator.
RCA 501 var en av de första datorerna som visade att man kunde bygga maskiner med transistorer, vilket är grunden för alla moderna datorer, telefoner och surfplattor idag. Den hjälpte till att göra datorer mer praktiska och pålitliga, och banade väg för den teknik vi använder nu. Tänk på den som en gammal morfar till din laptop!
RCA 501 var en av de första datorerna som inte använde gamla, klumpiga glasrör utan istället små elektroniska delar kallade transistorer. Det gjorde den mindre, snabbare och mer pålitlig än tidigare datorer. Den kunde lagra och hantera information, som löner eller rapporter med hjälp av magnetband, ungefär som att spara anteckningar på en enorm rullbandspelare.
Den användes av företag, som försäkringsbolag, och militären för att snabbt räkna ut saker eller organisera stora mängder data. Kontrollbordet lät människor styra den, lite som att använda en väldigt avancerad kalkylator.
RCA 501 var en av de första datorerna som visade att man kunde bygga maskiner med transistorer, vilket är grunden för alla moderna datorer, telefoner och surfplattor idag. Den hjälpte till att göra datorer mer praktiska och pålitliga, och banade väg för den teknik vi använder nu. Tänk på den som en gammal morfar till din laptop!
Inspelning av Tjorven och Skrållan 1965. Maria Johansson som Tjorven, Kristina Jämtmark som Stina (med draken) på Norröra i samband med inspelningen. Filmen premiärvisades 27 november 1965.
Inspelning av Tjorven och Skrållan 1965. Regissör Olle Hellbom i samband med inspelningen som pågick från april-maj 1965 på Norröra i Norrtälje kommun. Med ryggen mot kameran Maria Johansson som Tjorven Kristina Jämtmark som Stina och Kajsa Dandenell som Skrållan. Hunden Båtsman sitter bredvid. Filmen premiärvisades 27 november 1965.
Inspelning av Tjorven och Skrållan 1965. Regissör Olle Hellbom i samband med inspelningen som pågick från april-maj 1965 på Norröra i Norrtälje kommun. Med ryggen mot kameran Maria Johansson som Tjorven Kristina Jämtmark som Stina och Kajsa Dandenell som Skrållan. Hunden Båtsman sitter bredvid.Filmen premiärvisades 27 november 1965.
Inspelning av vi på Saltkråkan på Bromskär Juni 1963
Louise Edlind Friberg som spelar Malin Melkersson och Tjorven Grankvist som spelas av Maria Johansson sitter i solen på klippan med hunden Båtsman. Stephen Lindholm som gjorde rollen som Pelle har klättrat upp på skylten med Saltkråkan.
Nunnorna har snöbollskrig på 1960-talet. En vinterdag får nunnorna för sig att kasta snöboll på varandra. En tidig VW Karmann-Ghia skymtar till vänster.
Nunnorna har snöbollskrig på 1960-talet. En vinterdag får nunnorna för sig att kasta snöboll på varandra. En tidig VW Karmann-Ghia skymtar till vänster.
Nunnorna har snöbollskrig på 1960-talet. En vinterdag får nunnorna för sig att kasta snöboll på varandra. En Volvo Amazon 1962-1964 skymtar i bakgrunden.
Elektriskt strykjärn 1961. Det elektriska strykjärnet med sladd har en ratt för att ställa in hur varmt det ska vara, passande olika material och tyger. Sverige
Pojkcykel på 1960-talet. En helfrän pojkcykel benämnd Jet. Grovt mönstrade cykeldäck, förhöjt styre och en limpa att sitta på var tre detaljer som gjorde att småkillarna på 1960-talet gillade modellen. Sverige 1966
Barncykel på 1960-talet. En cykel för de minsta som precis lärt sig cyklar. Enkelt konstruerad men som hade stöd, pakethållare och ringklocka. Tillverkad av den danska tillverkan Winther som redan på tidigt 1930-tal började sin verksamhet. Sverige 1966
Liten kärra på 1960-talet. En liten vagn med fyra hjul som på 1960-talet var en vanlig leksak för barn utomhus. Tillverkad av den danska tillverkan Winther som redan på tidigt 1930-tal började sin verksamhet. Sverige 1966
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Pojke läser serietidning 1954. Han sitter utomhus vid en tall och läser Läderlappen nr 2 1954. Han har jeans på sig som är för långa, därför har han vikit upp dom. Det kan ha varit en trend att vika upp byxorna på detta vis.
I och med Kalle Anka & C:o och Seriemagasinet började komma ut 1948 slog serietidningsfenomenet igenom på allvar i Sverige. Efter en boom under 1950-talet mattades utvecklingen något, delvis på grund av att den amerikanska seriedebatten också nådde Sverige. Under 1950- och 60-talen började serietidningar anses som "olämplig litteratur", och beskylldes för att främja våld bland barn och ungdomar. Istället hyllades bokläsandet i den allmänna samhällsdebatten. Man ansåg att barn istället för serier skulle läsa böcker, och få tyckte att man skulle läsa både och. Detta kulminerade kring 1954, då Nils Bejerots debattbok Barn – Serier – Samhälle utkom.
Stockholm 1960. Företaget Ljundahls kuvert vars butik ligger St. Eriksgatan 1 i Stockholm. Utanför på gatan står en lastbil där man lastar kartonger från flaket.
