I Klarakvarteren 1942. Två amerikanska bilar; Chevrolet Imperial -38 närmast i bild och Chevrolet Master De Luxe Coach -39. Båda bilarna har gengasaggregat påmonterat. På grund av brist på drivmedel under andra världskriget hade gengasen en stor betydelse för att hålla transporterna rullande.
Gengas ( Generatorgas ), är en gas som uppstår vid ofullständig förbränning av trä eller kol, och användes för att driva fordon. Bilden som är tagen i Klarakvarteren i Stockholm där flera av de största dags- och kvällstidningarna hade sina redaktioner. Man ser chaufförer lasta bilarna med nytryckta tidningar för utkörning. Året är 1942.
Pojken ser på de goda bakelserna och tårtan 1942. Han gör stora ögon när det dukas fram ett fat med goda bakelser och en tårta av en servitris. Sverige
Vid polcirkeln 1944. En pojke håller i en skylt med namnet Polcirkeln. Norra polcirkeln är en tänkt linje runt jorden på cirka 66°33′ nordlig bredd. Den markerar gränsen till Arktis – norr om polcirkeln är det midnattssol på sommaren och polarnatt på vintern.
Under en filminspelning 1942. En kvinna står tillsammans med en man vid filmkameran och ser intresserat på när han visar någon filmteknisk detalj. Sverige 1942
Kaffepaus under filminspelningen 1942. Två kvinnor dricker kaffe sittande i en filmkuliss uppbyggd att föreställa en järnvägsvagn med typiska inredning som bagagehylla, fönster och bänkar.
Ett par vid Stockholms stadshus 1946. Dom är elegant klädda. Hon i flor och en dekoration i håret, han i kostym och en vit hatt. Stadshustornet syns majestätiskt bakom.
Ett par vid Stockholms stadshus 1946. Dom är elegant klädda. Hon i flor och en dekoration i håret, han i kostym och en vit hatt. Stadshustornet syns majestätiskt bakom.
Ett par vid Stockholms stadshus 1946. Dom är elegant klädda och har en hund med sig i koppel. De står och ser på statyn Författaren utförd i ekebergsmarmor av Carl Eldh.
Ung svensk kvinna arbetar på en raksalong där hon tvålat in kunden som sitter i stolen, och nu rakar honom med en rakkniv. I bakgrunden sitter en till kund och blir rakad. Sverige 1948
Anders Svahn ska raka sig 1949. Fotografens anställde fotograf fick ställa upp som modell för bilden som skulle illustrera rakning. Han tvålar in kinderna och hakan med en rakborste. På det sättet arbetade man in varmt vatten och tvål och gjorde skäggstråna mjukare och lättare att raka av. Rakborsten gjorde också att skäggstråna reste sig från huden och rakhyveln gjorde en närmare och slätare rakning. Borsten masserade huden vilket minskade risken för inåtväxande hår och irritation. Det krämiga löddret skyddade huden mot rakbladets friktion och minskade risken för skärsår och rodnad. En klassisk rakteknik som gav betydligt bättre resultat än att bara använda rakskum.
Kvinna med en reseskrivmaskin på 1940-talet. Hon går uppför trappan med en reseskrivmaskin i ena handen. Den modellen av skrivmaskin var något mindre än en normalstor och förvarades och transporterades i en väska anpassad just för ändamålet. En reseskrivmaskin är en äldre term för en portabel skrivmaskin som folk kunde ta med sig på resor. Den användes framför allt under 1900-talet av författare, journalister, affärsmän och andra som behövde kunna skriva på resande fot, innan bärbara datorer fanns. Sverige 1949
Julfirande 1946. Hemma hos hos den Norsk-svenske skådespelaren Lauritz Falk. Här hans och skådespelerskan Vibeke Mowinckels tre döttrar Madeleine, Vibeke och Jannike med julpynt och norska flaggor. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 51-52 1946
Julfirande 1946. Hemma hos hos den Norsk-svenske skådespelaren Lauritz Falk. Här hans och skådespelerskan Vibeke Mowinckels tre döttrar Madeleine, Vibeke och Jannike med julpynt och norska flaggor. Bilden publicerad i Filmjournalen nr 51-52 1946
Fotbollsmatch den 26 mars 1940. En grupp killar spelar fotboll och nickar bollen till varandra helt obekymrade om att det pågår en fotbollsmatch inför publik i bakgrunden. Djurgården (randiga tröjor och vita byxor mot Hammarby. Det är gott om snö och lagen har hälpts åt att skotta av den under större delen av påskhelgen. fotbollsplanen Publiken som består mest av män är nästan alla klädda i överrockar och hatt. Matchen slutade med vinst för Djurgården med 3-2. Publiksiffran var 803 personer. Platsen är Johanneshovs IP i Stockholm Mars 1940
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här en ung stockholmskvinna som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Efter en tröttsam arbetsdag njuter hon av de sista kaffedropparna vid köksbordet. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 11.
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här unga stockholmskvinnor som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Bildtexten lyder: Där gingo tre trallande jäntor, nynnande fotografen, när han tog den här bilden. De unga damernas klädedräkt skvallrar sannerligen inte om någon kvinnlig fåfänga, men koketteri passar inte alls ihop med den lantliga miljön. Flickorna ta jobbet på fullaste allvar. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 12.
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Hären ung stockholmskvinna som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Humöret är på topp och flickan har lekt i snön och fått snö i ansiktet. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 11.
Beredskapsarbete. Under andra världskriget blev många svenska män inkallade i beredskapstjänst. Hemma på gårdarna fick många kvinnor arbete på jordbruken och skötte sysslor som männen i vanliga fall utförde. Här unga stockholmskvinnor som går en kurs i ladugårdsskötsen som en del av andra världskrigets beredskap. Hon och hennes kurskamrater är på Curmans gods Antuna vid Rotebro i Februari 1940. Bildtexten lyder: Ibland förklaras det krig i beredskapslägret, men det är i all vänskaplighet och offret för mulningen ser ju knappast lidande ut under proceduren. Nästa gång blir det hennes tur att ge igen, och eftersom det sker under skämt och glam är det ingen som tappar humöret. Gott kamratskap är a och o i detta beredskapsläger som i alla andra. Bilden publicerad i tidningen Se nr 20 1940 sidan 11.
Skådespelaren Stig Olin 1945. Han har somnat med dagstidningen Dagens Nyheter över sig. Det är lördagen den 30 juni 1945, och döma av att han somnat, är inte någon av nyheterna i tidningen något upphetsande. Bilden publicerad i tidningen Filmjournalen nr 33 1945 med rubriken Semester i stan med bildtexten: Det finns ingen hängmatta för trötte Stig att slänga sig i när han kommer hem men ottomanen duger lika bra, och trött av dagens semester överraskas han av John Blund.
En man sitter på trappan och sover 1949. En trött brevbärare har funnit en varm och solig plats att ta en tupplur på. Platsen är en stentrappa vid Stockholms ström.
Lilleputt-Rugby. Så lyder rubriken i det stora bildreportaget publicerat i tidningen Se nr 25 1942. Enligt texten har Idrottsstyrelsen och Tranebergs ungdomsråd gemensamt tagit ett krafttag för att lösa det aktuella fritidsproblemet för skolungdomen. Pojkar i åldern 8-14 år lär sig spela rugby under ledning av idrottsstyrelsens sportledare Valter Moser. Bilderna tagna på Tranebergs idrottsplats.
Lilleputt-Rugby. Så lyder rubriken i det stora bildreportaget publicerat i tidningen Se nr 25 1942. Enligt texten har Idrottsstyrelsen och Tranebergs ungdomsråd gemensamt tagit ett krafttag för att lösa det aktuella fritidsproblemet för skolungdomen. Pojkar i åldern 8-14 år lär sig spela rugby under ledning av idrottsstyrelsens sportledare Valter Moser. Bilderna tagna på Tranebergs idrottsplats.
