Aktiebolaget Malmö strumpfabrik 1942. Företaget bildades 1926 av grosshandlare Kurt Levin. Verksamheten växte snabbt och tillverkningen av natursilkesstrumpor var fabriken först med i Sverige. Deras varumärken som Nivella och Vogue var välkända produkter under mellankrigstiden på 1930-talet. När nylonet introducerades 1939 tog det dock tid för produkten att få spridning på grund av det pågående Andra världskriget. Fabrikens egen tillverkning av nylonstrumpor och sedermera nylonbyxor, tog fart i början av 1950-talet och företaget utvecklade nylonstrumpan och införskaffade nya maskiner för tillverkningen. Malmö Strumpfabrik drevs till i Januari 1992 då det sista skiftet stämplade ut. Fabriken kallades i folkmun för just Strumpan. Här en bild från tillverkningen där nylonstrumporna förformas på former av kvinnoben. De utsätts för ånga för att fixeras och formen och maskorna får exakt utförande så att de inte skall kunna krympa. 1942
Gomorron Bill
svensk filmkomedi från 1945 som hade sverigepremiär den 14 november 1945 på Skandia. På bilden Doris Söderström i rollen som Lilly under en paus i inspelningen.
Gaby Stenberg. Skådespelare född 9 januari 1923, död 20 september 2011.
Gomorron Bill, svensk filmkomedi från 1945 där Gaby Stenberg spelar rollen som läkaren Birgit. Filmen hade sverigepremiär den 14 november 1945 på Skandia. Bilden publicerad i tidningen Filmjournalen nr 36 1945.
Ett bröllop 1941. Bruden får hjälp med den långa brudslöjan av brudgummen utanför kyrkan. Den ska rättas till och se vacker ut inför det stundande bröllopet. Sverige 1941
På 1940-talet. En mannekäng visar underkläder med strumpebandshållare för en grupp människor som sitter vid ett bord. Hon har en morgonrock på och hon visar det exklusiva fodret på insidan samtidigt som detaljerna på underkläderna framgår tydligt. BH och strumpebandshållare i som är fästa i nylonstrumporna.
Sverige 1949
På 1940-talet. En ung kvinna vid sin personbil av det amerikanska bilmärket Ford. Hon är klädd i en tvådelad dräkt, kjol och kort jacka i fiskbensmönstrat ylletyg. Hon står på bilens fotsteg för att nå upp på taket där en sökarlykta sitter monterad. Den kunde man behöva justera ibland. Hennes hund syns sitta på förarplatsen vid ratten. Bilden tagen i Stockholm Sverige 1949
På 1940-talet. En ung kvinna i sin personbil av det amerikanska bilmärket Ford. Hon är klädd i en tvådelad dräkt, kjol och kort jacka i fiskbensmönstrat ylletyg. Bilden tagen i Stockholm Sverige 1949
En dag i Maj. En mamma med sin son promenerar på en gata i Stockholm. I bakgrunden hyreshus och lägenheter. Hon är klädd i tidstypiskt mode. En kritstrecksrandig dress med matchande kjol med kavaj och en vacker hatt . Sverige Stockholm Maj. 1940
En ung kvinna sitter vid skrivmaskinen och skriver. Hon har hörlurar på liksom en mikrofon. Kanske hon samtidigt sköter företagets telefonväxel eller så kan hon också lyssna till en inspelning av någons meddelande och skriver av det. Skrivmaskinen är elektrisk. Året är 1946. Sverige
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon ha erövrat den sista turen då Kuoblatjåkko. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i luften, hissad och hyllad av Ragnar Ekehjelm, Oscar Weppling och Åke Eriksson.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. Hon tog några korta raster på färden upp mot Kuoblatjåkkos topp.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
